Numera får vi hålla tillgodo med sannolikhetskalkyler och det är synd, för precis som Tage Danielsson konstaterade på sin tid så håller de ”lägre kvalitet än sanningar”.
Det som har hänt var alltså högst osannolikt – enligt experterna. Det var enligt rodelbanbyggarna helt osannolikt att någon skulle ta den vägen över kanten. Håller man den förutspådda linjen så går allt fint, ungefär så. Men problemet är att när någonting inte går som man tänkt, förutspått eller antagit så blir det knas. Denna gång blev det knas på allvar. En ung människa dog, på grund av att enbart experter hade varit inblandade.
Jag har läst ett antal artiklar där journalister undrar hur i hela friden det kunde stå stolpar next to rodelbanan?!? Det ligger i journalisternas jobb att ställa frågan och det ligger oss människor nära till hands att vara efterkloka. I detta fall är det lättare än på mycket länge att både ställa frågan och att vara efterklok.
När jag tittar på bilderna så slås jag obönhörligen av tanken att hur i helv… är det möjligt att stolparna står där, och framför allt hur kan sargen vara så låg?!? Jag vet, det heter inte sarg i rodelsammanhang, med nu bortser vi från det. Lite sunt bondförnuft hade räddat livet på Nodar Kumaritashvili. Lite kompetens i form av annorlunda tänk hade gjort banan oändligt mycket säkrare.
Lite mindre expertis hade varit på sin plats. Lite common sense hade gjort susen. Problemet är bara att Common sense is not so common och förmår man inte att tänka utanför boxen i riskhanteringssammanhang så kan det sluta illa – i värsta fall rakt in i en stolpe…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar