Vissa dagar bara är så där, eller rättare sagt så här, så här riktigt bra. Kollade
telefonen genast efter att jag vaknat i morse och YEEEEEEEEEEES - Obama hade
vunnit! Bra start, minst sagt.
Plockade ihop träningsgrejerna och begav mig till Sats-Zenit
i stan för en halvtimme på löpbandet, en tid som jag ägnade åt att tänka igenom
kommande dagarna – ungefär som en slalom- eller störtloppsåkare går igenom
banan inför. Första porten är eftermiddagens verkligen spännande gig på Marriott här i STHLM!
Livskvalitet tänkte jag när jag såg burken med min
favorithudkräm i träningsväskan (efter att jag duschat), inte krämen i sig utan att jag har två burkar –
varav alltså den ena i träningsväskan. Utan att egentligen tänka på vad jag
tänkte på så tänkte jag att jag har allt just nu. En underbar familj, hälsan i
behåll och alltså två burkar av ovan nämnd kräm, bl.a.
Well, är det något som fattas slog det mig så är det väl
kanske lite mer tid. Fast å andra sidan är ju tiden kanske det mest
demokratiskt distribuerade av allt på denna jord – alla har 24 timmar/dygn till
sitt förfogande. Med andra ord inte så mycket att gnälla över, bara se till att
skapa lite mer ”tid” om det nu är ett ”problem”.
Jag kände mig glad, jag kände mig lycklig. Jag kände att
någonstans hade budskapet från väggbonaden som hängde i mitt föräldrahem börjat
sjunka in, om än sent. På väggbonaden kunde man läsa att:
Vill du glad och lycklig
bliva denna gyllene regel minns, sakna ej det som fattas utan värdera det som
finns.
En enkel lite regel för oss komplicerade människor. Ska vi
säga så och låta bli att krångla till det? Fint, utmärkt – a deal is a deal!
Glada//doc.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar