då, nu och framkant

Häromdagen knöt vi ihop säcken vad gäller Harry Potter och ni vet vem.

Det har gått närmare 12 år sen jag läste den första boken för Isak, då 6-7 år gammal.

Jag minns än idag hur jag bara rös, hur jag fick ståpäls, när Harry och hans ”familj” hade rymt till en öde ö för att inte strömmen av brev från Hogwarts skulle nå dem…

…och rätt vad det var så stacks det in ett ytterligare brev under dörren – och ingen, verkligen INGEN, kunde rimligen veta att de var där.

Några år senare visade Isak den senaste Harry Potter filmen på sitt 9-årskalas – några veckor innan den hade Sverigepremiär ska väl tilläggas.

Hans mamma undrade om det var ”så lämpligt”.

- Well, lämpligt och lämpligt..., att ligga i framkant är inte det enklaste, allt har sitt pris.

Kalaset blev dock lyckat, det verkar bli folk av honom också och ”brottet” torde numera vara preskriberat - framkant eller inte:-)

allt gott!//doc.