tisdag 27 december 2011

Då var julen över för denna gång…

…och en liten dos av vardag smyger på några av oss i mellandagarna.

Skrev på FB att det bästa med juldagen var att det var ett år kvar till nästa jul. Ganska många som ”gilla” och säkerligen fler som undrade ”hur det egentligen står till”?

Någon blev orolig och undrade om vi inte hade haft det bra. Jorrå, vi hade det alldeles utmärkt – riktigt trevligt.

Men jag har aldrig varit något stort fan av julen, det tenderar att bli lite för mycket av såväl klappar som stress inför, för att inte tala om mat under julen. Less is more.

På tal om klappar så hörde jag när barnen frågade min 73-åriga moster vad de brukade få i julklapp när hon var liten.

- En vetebulle och ett äpple, sa hon. Ifall att det fanns äpplen att få tag på just det året, tillade hon.

Barnen tittade storögt på henne, sen på varandra.

- Hur överlevde de?


I Sverige har vi några heliga kor varav de heligaste är julen, sommaren och spriten.

Tycker man inte om julen, har man mage att klaga på sommarvärmen eller tackar nej till gratis sprit – då ska man dränkas i tjära och rullas i fjädrar.

I morgon Svansjön på Dansens hus, ska bli riktigt kul och väldigt spännande.

I SvD kultur kunde man läsa: ”Men vänta nu – hon är ju inte en svan ? Nej, men jackan är av svandun... Och hororna kan äntligen lägga bort sin outfit och gå ut som fria varelser.
Charmigt och fräckt – visst kommer denna Svansjö att höra till de nytolkningar man minns.”

Allt gott, full fart mot det nya året och nästa jul!//glada//doc.

fredag 23 december 2011

I kväll...

Uttrycket pånyttfödelse kommer från Johannes evangelium 3:1-8, där Jesus, i ett nattligt samtal med en högt uppsatt man vid namn Nikodemos, talar om att man måste bli "född på nytt" (vers 3) och "född av vatten och Ande" (vers 5). Se även Jakobs brev 1:18 och Första Petrusbrevet 1:23.

Jag är inte helt säker, men det känns väldigt mycket av allt det jag upplevde alldeles nyss även om jag misstänker att texterna ovan inte syftade på finskt bastubad.

Jag har inte bastat på månader då jag varit lätt förkyld och livrädd för att tappa rösten, vilket är det sämsta tänkbara med tanke på mitt jobb.

Men i kväll kunde jag inte längre stå emot, i kväll kom jag hem igen - i kväll blev jag född på nytt.

Allt gott pre-sauna//doc.

torsdag 22 december 2011

strax dr dags

Försökte tidigare idag att bidra på bästa sätt i min frus avhandlingsskrivande, det gick väl sisådär.

Hon har sprungit ifrån mig på den akademiska arenan, en arena som vi tillsammans haft mycket trevligt på - inte minst under våra forskningsodysséer i Helsinki, Rio, Wien, Sydney, Dubai och ej att förglömma – Sundsvall.

- Älskade, kan du kolla det här stycket?

"However, adopting an imprecise approach need not overlook the extraction of cardinal input totally as there often exists weaker forms of cardinality, although not precise. The CROC weight elicitaion model suggested in paper IV is such an approach as it uses both ordinal and imprecise cardinal input during extraction and interprets input statements as regions of significance."

- ääH, nemen absolut – KROCK och cardinal så det räcker, sa jag och föreslog sen genast att det var dags för lunch på systrarna Voltaire .

Granen är dessutom införskaffad. Oss fattas intet.

Allt gott//doc

onsdag 21 december 2011

Allvarligt talat

så är jag lite orolig för hur ni hinner med era deadlines där ute?!

Stay cooL, det kommer att gå fint, och ni kommer inte hinna med allt så det är lika bra - eller bättre - att istället dra ned på tempot redan nu.

Nu mot stressfri lunch på Grodan med en ny rolig och spännande bekantskap.

allt gott//glada jul-doc.

tisdag 20 december 2011

att ge är att få-

temat börjar bli lite uttjatat men är likväl sant - som alltid.

Man ska akta sig - noga - för att omge sig med människor som systematiskt (eller sporadiskt för den delen) ägnar sig åt att förminska andra.

I stället, så långt det överhuvudtaget är möjligt, omge sig med människor som ger, människor som hjälper en vidare, människor som vill väl - människor som inspirerar.

Små människor förminskar andra, stora människor får andra att växa.

I dag har jag haft förmånen att träffa två av den senare sorten.

B. L. tack för trevlig och god lunch, tack för en kreativ höst, tack för att du tar dig an en som mig, tack för att du ger.

GLada//doc.

måndag 19 december 2011

en bra dag!

Började med en smidig lämning på dagis.

Sen in på kontoret och lite admin, handla några julklappar på lunchen och efter mkt velande - svårt med beslut - in på Locanda för en snabblunch.

Inte ens datorn med mig, hur ska detta gå - kasta bort 23-min?!?

Anna, meh?!? Vi hade bokat frukost för några veckor sedan, krazzliga små och mycket annat kom emellan.

- äter du här?
- Jarrå.
- Bra!


Ett oväntat möte som gav energi och hjärtliga skratt. Spana, by the way, in sighten med hennes coola smyckescollection på Toka By Anna som jag tidigare bloggat om - se även armband som sitter på henne på bilden.

Sen skynda vidare till ett inbokat men helt oväntat möte. Det var en framtida uppdragsgivare, ett möte som gav energi och kunskap.

Det var ett möte når två tillsynes helt olika världar möts - och visar sig ha oerhört mkt mer gemensamt än vi kunnat ana.

Känner mig priviligerad, känner mig glad. Nu mot dagis, de små, bad, mat och hela paketet och mamma är på middag med sina polars!

Allt gott//doc.

till min fru...

...denna snöiga måndagsmorgon!

Många undrar hur får ni ihop det, vardagen - barnen, jobb, hemmet, kärleken, etc?!?

Vi undrar också. lite nu och då. Men, som i många andra familjer, så är det kvinnan, mamman, frun som drar det tyngsta lasset.

Jag har dock, dagen till ära, en julklappslapp med mig i fickan och ska försöka bidra till det alllmänna inför jul på mitt lilla vis.

var och en efter sin förmåga - som alltid.

Glad julvecka på er kära medborgare, nu ökar vi tempot så vi får till det här med julen - ok?!

Glada//doc.

lördag 17 december 2011

Galet mkt grattis på din 18 årsdag Isak!

Ska nu försöka mig på att författa ett inlägg som inte är sådär "förälderligt" som bara föräldrar kan få till - och som ens barn inte kan förstå.


Men, det är stort – att du är så stor.

När du såg dagens ljus – ursäkta att metaforen haltar –i mörkaste december i Sundsvall 1993 så låg snön djup (ca. 100 cm).

Din mamma sa att det alltid hade varit lika mycket snö då hon var liten, vilket givetvis inte var sant. Det visade sig nämligen att det inte hade varit så mycket snö på 100 år i Sundsvall.

Nåväl, din mamma och jag och många med oss – bland annat dina extended families åt båda hållen – gläds mycket åt denna dag.

När morfar kom upp med skidor till dig på BB så var han inte helt fel på´t, även fast det skulle visa sig bli bräda för hela slanten.

Ska inte trötta ut dig mig en massa: ”minns du när du var lite och vi xxxxxxxxxxx, och sen xxxxxxxxxx , ne det är klart att du inte minns för du var så lite, och det är så länge sedan…”

Utan nöjer mig istället med några korta rader och enkla bilder som är väldigt mycket du (och är DU på alla utom den sista men där budkapet är "ditt"), plus en bild tagen på Kolmården då du, jag och moster-Liisa var där sommaren -98.

Det var också under den turen som du flög av Pers ”banan” då du åkte efter hans båt och skrek så det ekade i hela St:Annas skärgård att ”vaaaaAAAAAAArför gör du såhär mot mig Per?!?!?”

Jag är stolt över dig, jag är stolt över att du är den du är och att du är en fin bror till alla dina fina syskon och jag är stolt över att du lyssnar mer på hjärtats röst än något annat.

...och att jag älskar dig behöver jag inte ta upp här på bloggen – det vet du redan.

Vi alla här i ett ”vintervackert” Stockholm önskar dig en riktigt fin födelsedag - syrrorna skickar pussar&kramar och Maximilian ser frånvarande ut - och vi ser framemot att få fira dig hos oss inom kort!//pappa

torsdag 15 december 2011

Lyx...

är att lämna på dagis utan stress.

Idag stiftade vi bekantskap med bocken på gården.

Jag pussade bocken först och sen var det Maximilians tur.

Nu i kläderna för att hämta ny dator, då den andra kraschat 100% efter att den dränktes i olja och vatten på bussen för någon vecka sedan.

Har lärt mig enläxa/ngt nytt och ska köpa en extra dator och alltid - som alltid stavas med 2L - resa med två datorer ifall att det "helt otänkbara inträffar", dvs. om man råkar ut för "low probability high consequnce risk".

Allt gott!//doc.

onsdag 14 december 2011

dags att...

Klockan närmar sig 13.30 och höstens och vinterns första förmiddag i joggingbyxor närmar sig sitt slut.

Det har varit en härlig start på dagen och jag har fått mycket gjort, mkt som inte hunnits med när allt gått i ett.

Men nu är det strax dags att varva upp igen för annars kommer jag aldrig blir klar innan det är jul.

…och det samma gäller er där ute.

Seså öka nu takten, mer, mer, mer av allt och lite till – nu är det mycket som ska hinnas med.

Någon som känner att det är helt lugnt, någon som känner att i år ser jag ut att kunna segla in i ledigheten, kanske ta de sista dagarna helt off då skrivbordet är alldeles tomt?

Inte ens två veckor kvar, bäst att öka takten och börja med att ta en dusch innan barnen kommer hem från dagis.

Glada//jogging-doc.

tisdag 13 december 2011

Kallops

För dryga halvåret sen var jag i mörkaste småland och talade tillsammans med Markus Aujalay, som är kock.

Han berättade om vad folk hade svarat i någon undersökning om vilken mat de helst önskade att bli bjudna på när de var bortbjudna.

Högt upp på önskelistan, kanske det t.o.m. var högst upp, hamnade kallops. Folk vill ha mat som andra ägnat tid och omsorg åt.

Igår blev jag utbjuden på stan av några synnerligen trevliga personer som jag jobbat med tillsammans under året som gått. De bjöd på galet god lunch och så fick jag följa med till en favvobutik och välja en sak, en liten present – som ett tecken på uppskattning.

Och som det uppskattades. Kändes som om det var fredag på måndag, kändes som om det var julafton.

Det var lite relationskallops mitt i vardagen, mitt i all stress inför julen, det var lite omtanke som värmde.

Det var en lunch jag aldrig kommer att glömma, en stund jag hoppas fler får uppleva.

Tack Anna och Joakim, önskar er en god jul och hoppas vi snart får anledning att ses igen!

Glad och uppskattad//doc.

måndag 12 december 2011

Klokt och sant värre

Man lär så länge man lever

Mörkare än så här blir det inte, kl. är 07.37 och det är mörkare än på natten.

Läste på Aftonbladet om en ny studie som kommit fram till att benägenheten att använda kondom (vid samlag) minskar när man har druckit alkohol.

”För varje 0.1 gram alkohol per liter blod, ökade sannolikheten för oskyddad sex med 5 procent.”

Antar att allt detta kommer som en fullständig överraskning för mina läsare, liksom för mig. Men nu vet vi mer, nu vet vi bättre.

Man fattar alltså inte bättre beslut "bara för att man är full" - även fast det kanske känns så just då.

Tur att det är måndag och inte fredag – right? Ta det cooL med glöggen och ha en fin vecka!

//doc.

ps. glöm inte att rösta ang. julen - se längst upp till vänster i bloggen ds.

fredag 9 december 2011

flyget lite försenat...

...så jag passade på att handla en julklapp till frun. Säg inget.

Kom dock just på att hon inte ska få den i julklapp utan i kväll istället.

Håll med om att det är en bra idé?!

En liten present mitt i vardagen - även på fredagar - piggar upp, hoppas och tror jag!

glada//doc.

Äntligen fredag

En hektisk vecka börjar lida mot sitt slut.

Gårdagens dragning ägde för omväxlingsskull rum i STHLM. I anrika lokaler på SvR desstutom.

I taxin på väg hem läste jag att pappan till två små barn, någonstans i vår närhet, hastigt avlidit… Tänkte mkt på det, på hur skört livet är. Att vi inte vet när det är dags.

Ta vara på tiden här, ta vara på tiden nu.

Mellan matlagning och pyjamasmeck hann vi prata om livet, om hur vi vill ha det och hur man ska få det så kallade livspusslet att gå ihop.

Någon som – so far – hunnit få ihop det? Någon som funnit alla bitarna? Vi letar och vill väl – det brukar lösa sig. Det har löst sig såhär långt. Vill man väl så blir det bra.

Kungen verkar ha det lite jobbigt just nu. Han är som bekant i ”förtroendebranschen” och har väl inte lyckats sådär 100%-igt i sitt varumärkesbyggande på senare tid.

I skrivande stund på Arlanda Express, veckan lider mot sitt slut och det som återstår är endast Göteborg ToR innan helgen är här.

Sen blir det lugnare på resefronten och på tisdag ska jag opereras lite grand (gammal idrottsskada), ser fram emot att sova gott en stund. Som på hotell, fast bättre.

Allt gott och trevlig helg//doc.

onsdag 7 december 2011

Kommunikation är A och O

Var hemma och vände, på Arlanda Express igen.

Hemma sov de när jag kom, hemma sov de när jag for.

Träffade 4-åringen vid 01.00 tiden, hon ville att jag skulle berätta en historia om "när pappa var liten".

Lämnade en lapp på köksbordet, ett litet kärleksbrev. Ett litet bevis för att jag faktiskt varit hemma en sväng, ett litet tecken på att jag saknar dem.

Snart är det helg, bara några spännande dragning kvar i Helsingborg, STHLM - The Capital of Scandinavia - och slutligen Göteborg på fredag.

The show goes on and so does life!//doc.

ps. minns du min kära, det var där vi förlovade oss?! ds.

tisdag 6 december 2011

6 december

Finlands självständighetsdag, stor dag.

Ring! 10 min innan det är dags att göra entré.

- Hallå, vet du var hans fleece är?!?


Minstingen håller på att riva radhuset och skriker oavbrutet efter sin ”icce” - ”icce” ”icce” ”icce” ”icce” ”icce” ”icce” ”icce” ”icce” ”icce” ”icce” ”icce” ”icce” ”icce” ”icce” ”icce” ”icce” ”icce” ”icce” ”icce” ”icce” ”icce” ”icce” ”icce”…

Det var hans gröna fleece som kommit på villovägar, den låg under stora sängen. Det var pappa som nattade igår och det var då fleecen ”gömde sig”.

Märkligt sammanträffande i morse med ett bekant ansikte från Norrköpingstiden och det glada 80-talet. Tack Yvonne, Maria och alla andra på Berns för att ett härligt frukostseminariearrangemang.

…för att inte tala om mina vänner på Talarforum – stort och varmt tack alla! Ni är bäst!

Din moderlighet värmde i morse Helena, när du ”upplyste mig” om frisyren som hittat till Berns under mössan den tidiga morgonen:-)

Mitt i allt dök Saila-serrku upp, stora vuxna kvinnan – koncernchef och allt. Vem hade trott ”allt detta om oss”? – ingen i vår släkt i alla fall.

Samtal med Macsupporten på Arlanda Express, lunch på Arlanda och eftermiddagens dragning i Malmö.

Bilderna från gårdagens fotografering anlände, typ 250 stycken att välja mellan, ser lika trött ut på alla – so what?!

Nu på Arlanda Express och något signalfel som gör att vi åker 20 km/h istället för tänkta 200 dito. Hursomhelst, no stress strax hemma igen.

Slutet gott allting gott, hemma sover mina kära, Finland är som sagt självständigt alltjämt, Kimi Räikkönen återvänder till F1 och flygtaxin kommer inte förrän om 7 timmar.

Sov gott, dröm sött och ha en go lill-lördag imörrn//doc.

Kvällssaga

I går hade jag förmånen att få berätta kvällssaga för 4-åringen.

Hon älskar att höra storys om när pappa var liten.

Jag berättade om att när jag var lite äldre än vad hon är idag – typ 5 år gammal – så vaknade jag ibland av att en stor väckarklocka ringde.

Min mamma som hade gått till jobbet hade ställt den så jag kunde gå upp och gå till dagis. Min pappa hade då inte hunnit hem från sitt jobb. De jobbade båda 3-skift i fabrik.

På med doningarna och sen iväg - > mot dagis. Över Värmlandsgatan där spårvagnarna trängdes med bilarna, en gata som jag nästan inte vågar gå över ens idag.

Färden fortsatte genom röda stan.

- Vet du varför det hette röda stan?
- Ne.
- Jo, för att alla husen är röda där. Röda och ganska små och söta.
Sen var jag framme på dagis.

- Vad hette dina dagisfröknar?
- Hm, minns inte. Men jag minns att de var snälla, precis som dina är. Och i morgon skulle farfar i himlen ha fyllt år. Minns du vad han hette?
- Pentti.
- Japp så hette han och jag är säker på att han ser dig och tänker åh vilken prinsessa!


allt gott!//doc

lördag 3 december 2011

fredag 2 december 2011

När fick du senast ståpäls på jobbet?

En händelserik vecka börjar lida mot sitt slut.

Sitter på kontoret och konstaterar att jag, so far, har lyckats sköta blomman (ngn svårskött Japansk sort – enligt de som vet bättre) hyggligt. Nya blad börjar visa sig, se bild.

Fick just ett trevligt mail från av deltagarna på Inspirationsdagen i Göteborg i onsdags, tack Mia!

Det var ett event som jag nog aldrig kommer att glömma. Det var välarrangerat och trevligt på alla sätt och vis och – on top of that – så hade man även ett husband, Brewhouse House Band.

Luktminnet sägs vara det starkaste minne vi har, men jag undrar hur långt efter musikminnet ligger?!

Fick gåshud redan då de repade och när dagens utmärkta moderator Nicklas Mattsson ”påade” mig så fick jag fullkomlig ståpäls- från topp till tå.

Minns inte låten, men det var ngt i still med Nilecity-riffet och/eller soul/funk inspirerat som husbandet drog på med.

Det är få förunnat att få ståpäls när man sätter sig vid skrivbordet på kontoret.

Sa som det var, känner mig oerhört priviligierad - vilken känsla!

Glad helg!//doc.

onsdag 30 november 2011

Visst är det onsdag idag?

Just avslutat frukosten och samlar tankarna inför dagens uppdrag på Inspiration Day här i Göteborg.

I går var det heldag på Bergakungen i Grant Thorntons regi då stora skattedagen gick av stapeln. Riktigt trevlig och intressant tillställning!

Skrev sen på fejjan att jag ensam vandrade på Avenyn och en dryg timme senare satt jag över en kopp kaffe på Avalon med min barndomsvän Jonas.

Det var 13år sen vi sist sågs och vi beslöt oss för att ses snarare än så nästa gång. Underbart att se dig igen!

På tal om fejjan så fanna jag denna bild på Rose-sida häromkvällen, satt på Arlanda och skrattade så att tårarna fullkomligen sprutade.

Galet rolig just kanske för att det där med relationer inte alltid är så alldeles enkelt – och för att många kanske känner igen sig en liten smula.

Själv har jag haft lyckan i livet att hitta rätt på den punkten, att hitta min stora kärlek och att kunna säga som det är, till skillnad från hon på bilden ovan.

Jag vill dela resten av mitt liv med dig min kära!

Det har idag gått 5 år sedan vi stod på operahusets trappa i Sydney och jag hoppas att jag får minst 50 år till vid din sida.

VId din sida vill jag vakna, vid sidan vill jag leva.

Glada, tacksam och kär//doc.

måndag 28 november 2011

ett ålderstecken om ngt

Efter ett helt dygn utan starkt kaffe och god husmanskost började jag längta hem.

Nu sitter jag här känner mig väl till mods - i magen. Saknar dock de mina som bara är 4.5 mil bort.

Ska strax flyga vidare, men har alltså hunnit med lite riktig svensk mat här i Skycity.

Yakiniku stod på middagsmenyn kvällen till ära. Sköljde sen ned det hela med gott kaffe som verkar funka.

Misstänker att detta är ett större ålderstecken än det fysiska förfallet som tagit sin början - från topp till tå.

Känns att jag fyller över 40 i sommar;-)

Allt gott och trevlig kväll (alt. ha en bra dag, lite beroende på när ni läser detta) says glada//doc.

perspektiv

Bloggade igår - på IDG-bloggen - om det sega med att reparationerna tagit sådan tid i Söderledstunneln.

Kanske det inte var så "bad" när allt kommer omkring.

Ett antal timmar och några mil senare i taxi på Moskvas gator har fått mig att inse att allt flyter fint, också i Söderledstunneln.

Det handlar återigen om lite perspektiv.

Glada//doc.

söndag 27 november 2011

För 25 år sedan

Året var 1986, året då:

- Fermentas VD Refaat El-Sayed och Volvos Pehr G. Gyllenhammar tillkännagav ett samgående

- Olof Palme blev mördad

- En kärnkraftsolycka inträffade i Tjernobyl

- Argentina vann VM-finalen i fotboll med 3-2 mot Västtyskland i Mexico City

- Björn Gustafsson, komiker, föddes

En lika grå dag som denna, fast något tidigare på hösten eller närmare bestämt den 3 oktober, pussade och kramade jag mina närmaste farväl, det var min mamma och min moster. Flyget skulle strax lyfta till Moskva, precis som idag.

Kvällen innan hade jag tillbringat med P. Jameson på bland annat Victoria i Kungsträdgården. Det blev sent, mkt sent.

Några dagar senare klev jag på Transibiriska med en enkelbiljett på fickan. Ung och okysst skulle jag ut i världen, livet låg framför mig som utlagd räls.

Veckan på tåget förflöt sin gilla gång, landskapet utanför skiftade karaktär och när vi rullade in i Mongoliet så hade min morgon förpassats till sen eftermiddag.

Efter några månader i Kina, ett Kina som fortfarande var i sin linda, hamnade jag i Hongkong där jag jobbade ett tag på ”1997” och tre månader efter att jag lämnat moder Svea så ringde jag hem för första gången.

Stackars min kära mor, enda barnet. Efter tre månader – kan ni förstå? Jag kan idag, inte då.

I dag vinkade jag av gänget där hemma och lovar skicka ett mess redan i kväll. Något har man tydligen lärt sig på de senaste 25 åren och det var väl en väldig tur.

Hann också adventspynta innan avfärden i morse, upp med stjärnan - ---===swooosH så var det klart.

Och det kom just till min kännedom att lussebullarna var klara.

Längtar redan hem, ses på torsdag!

Glada//doc.

lördag 26 november 2011

undrar vad som håller på att ske?

För andra veckan i rad dissar jag baguette och gott kaffe på Hunterstövlarnas högborg Café Rival..

…till förmån för en 150 grammare från grillen på Mariatorget.

Är det min folklighet som skiner igenom, är det egenföretagargenen som håller på att ta överhanden eller är det månne min arbetarbakgrund som gör sig gällande?

Låter er veta hur det går nästa gång jag står inför ett liknade beslut - ett beslut som idag inte ens var svårt.

Allt gott/Mc air

Lite vardag på lördag.

Maximilian har "visat var skåpet ska stå" - tror han - genom att misshandla sin yngsta syster fysiskt och resten av familjen psykiskt.

Han toppade det hela med en frlvolt från bäddsoffan inne på kontoret. Ingen sörjde. Snart har han inga kompisar kvar.

Själv har jag just satt ihop en presentation som jag - som keynote - öppnar upp en riktigt stor forskarkonferens med i Moskva på måndag morgon. Det är förfärligt många läkare som ska få höra på hårresande ex. om hur vi människor, och så även de, tror att vi kommer på smarta "genvägar" - i synnerhet i slutet av långa arbetspass (vilket vi alltså inte gör, men det visste ni ju sedan tidigare).

Därefter bär det av till Göteborg med sen ankomst. Skatte- och inspirationsdagar står på schemat.

Min fru – som är en ängeln i vårt rum – får det hon gör när hon är ensam in charge av hela teamet.

Det är när vardagen tightar till sig en smula som man får vara – eller ska vara! – extra snälla med varandra även fast det inte alltid är så lätt (har en del att jobba på).

Det är också dagar som dessa som man med fördel kan plocka fram minnesbilderna från sommarens i särklass underbaraste kväll.

Minns du när vi cyklade längst med Årstaviken, via Hornstull över bron till Rålis och Mälarpaviljonen på Norr Mälarstrand för en god middag och härlig musik i ett snudd på tropiskt klimat?!?

Vägen hem gick via söder och ICA där vi handlade Ben & Jerrys innan vi landade i videosoffan i förorten.


Sommarens underbaraste kväll, ett minne för livet. Jag älskar dig min kära och är gudarna evigt tacksam för att du är min!

Glada//air