Hur många vänner har du - på riktigt?

På julafton pratade jag med en god vän, en mkt god vän. Vi hade inte hörts på ett tag och han berättade att han hade haft en stroke under året som gått. Det blev ett långt samtal, ett samtal där vi blickade tillbaka på förr, ett samtal där vi lyfte blicken och planerade för att snart ses igen.

På "slottet" var det Robert Gustavssons dag för någon veckan sedan. Någon frågade Robert om han hade många vänner. Svaret drog ut på tiden och något riktigt svar kom aldrig ur honom. Verkar som om hans riktiga vänner var lätträknade. Det var ett lite vemodigt ögonblick, en kort stund som kändes väldigt lång. En stund som jag tror fick många att tänka till.

Hur många vänner har jag? tänkte jag själv. Well, beror lite på hur man räknar. Kollar FB och ser att jag har närmare 500 "vänner". Utan att ha utfört några större studier så törs jag nästan gissa mig på att de flesta kan ringa 1/100 av sina FB-polars om det "krisar". Ingen skugga fallar över vare sig FB-vännerna eller FB i sig, men ungefär så kan det tänkas se ut.

Räknade sen en gång på riktigt och kom på att de riktigt sanna och nära vännerna är lätträknade även för mig. Ni vet de som inte skulle undra "om man är påtänd" ifall att man skulle ringa en riktigt sen höstkväll för att lätta på sitt hjärta, för att berätta om något som bara måste ut eller att man älskar dem.

Tiden går och tiden går fort. Gamla vänner går inte att få nya. Sköt om de du har, skaffa fler om du kan (och så önskar), och kanske gör som jag gjorde när måndagen kom efter programmet med Robert Gustavsson. Jag skickade mail - "såhär kan vi inte ha det, bästa vänner som inte ses!" - till ett par riktigt goda vänner som kontakten varit alldeles för sporadisk med.

Resultatet lät inte vänta på sig, har redan träffat några av dem. Möten har uppstått, allt "det där" fanns kvar. Passa på medan tid finnes och de inblandade är vid liv, IRL.

Allt gott nya och gamla vänner där ute i herrens hage!//doc.