Dagens i-landsproblem

- ska vi ta blåbärspaj och vaniljvisp till efterrätt idag?

Semestermiddagarna tenderar att sätta käppar i hjulet för mina ”renlevnadsambitioner”.

Det är - om något - ett i-landproblem, vi har för många valmöjligheter, vi har det helt enkelt väldigt för bra.

Och vi har ju möjlighet att säga nej tack – eller har vi det?

Ne, det går nog inte – i alla fall inte just idag.

- ja med det är väl en alldeles utmärkt idé, hör jag mig själv säga.

allt gott - till efterrätt - says//doc.

Vem kan man lita på?!

Gabbsan, ja hon heter egentligen ngt nästan helt annat och är journalist, hade skrivit på FB att det var härligt att solen sken och stekte trots att regn var utlovat.

Just precis, utlovat.

I Finland har man ett ordspråk som säger att ”en tjur håller man vid hans horn och en man vid hans ord”.

Verkar inte gälla här – solen skiner trots utlovat regn. För vilken gång i oordningen denna sommar undrar jag?

I Sverige anses det tämligen normalt att bli lite hobbydeprimerad när höstmörkret faller på, det hör nästa till så att säga.

Tycker man däremot att det är för varmt på sommaren – såsom jag - så tittar folk märkligt på en. Vilken knäppgök, det är ju det sommaren går ut på, att svettas så mycket som möjligt…

Men nu ser det ut att dra in mörkare moln, utmärkt. Dags att sätta på bastun.

- Men vad skriver han? Bastu när det "tydligen är för varmt"?!?

...men hallå, det är ju som med efterrätt och godis för barn som redan är "mätta" - det är ju en annan mage liksom!

allt gott!//doc.

Allt är inte nattsvart, trots allt...

…tvärtom går det framåt i många fall vad gäller rasismen i samhället!

Läser i den utmärkta tidningen Forskning & Framsteg om vad man kunde läsa i svensk press (Aftonbladet) när den magiska jazzmusikern Louis Armstrong besökte Sverige 1933.

Han beskrevs som ””aplik”, som ett ”djur från urskogen”. Hans musik sades komma från ”djungeln”. Aftonbladets recensent menade att Armstrongs konsert gjorde slut på den ”gamla tvisten huruvida apor har ett språk”.”

Detta var alltså för 80 år sedan, håll med om att det gått framåt en smula sen dess? – i vart fall i de flesta läger?!

På det stora hela visar forskningen att de som är mest positiva till etnisk mångfald är kvinnor, storstadsbor, yngre personer och högutbildade.

Resten får genast flytta till stan, gå i skola eller helt enkelt bli yngre, för vi vill inte veta av intoleranta typer – ok? Bra!

Allt sommargott från//doc.

Ps.
För er som kan tänkas vara intresserade så var jag med i Sommarmorgon med Martina Haag och Cia Soro i söndags.

Det är en härlig serie av program och i söndags (24/7) handlade det om relationer, klicka genast HÄR och lyssna!

Jag är med från ungefär 29 min fram till drygt 43 min.
Ps.

Svårt att tänka…

på så mycket annat än det som hänt.

När det otänkbara händer eller när det man inte ens kan föreställa sig sker så känns det helt overkligt - som nu.

Tyvärr har det visat sig att det otänkbara tenderar att ske allt oftare.

I vissa fall borde vi - med lite livligare fantasi om inte annat - kunna förutspå en del i princip helt otänkbara händelser, men…

…men i detta fall när en fullständigt galen psykopat med extrema åsikter fullbordar sitt djävulska verk – jag då står vi maktlösa.

Helt maktlösa och förlamade av sorg.

Sorgsna för alla de liv som släkts, med alla de föräldrar, syskon och vänner som förlorat sina kära, för den värld som ännu en gång har förändrats – hur mycket vi än vill något annat.

Det har gått några dagar sen vi gick till sängs med ”vetskapen” om att upp emot 10 personer mist livet – och vaknade till det faktum att över 80 var döda…

Att framtiden inte blir vad den har varit känns mer påtagligt idag än för bara några dagar sedan.

Varmaste tankar till alla drabbade.

//Ari med fam.

då, nu och framkant

Häromdagen knöt vi ihop säcken vad gäller Harry Potter och ni vet vem.

Det har gått närmare 12 år sen jag läste den första boken för Isak, då 6-7 år gammal.

Jag minns än idag hur jag bara rös, hur jag fick ståpäls, när Harry och hans ”familj” hade rymt till en öde ö för att inte strömmen av brev från Hogwarts skulle nå dem…

…och rätt vad det var så stacks det in ett ytterligare brev under dörren – och ingen, verkligen INGEN, kunde rimligen veta att de var där.

Några år senare visade Isak den senaste Harry Potter filmen på sitt 9-årskalas – några veckor innan den hade Sverigepremiär ska väl tilläggas.

Hans mamma undrade om det var ”så lämpligt”.

- Well, lämpligt och lämpligt..., att ligga i framkant är inte det enklaste, allt har sitt pris.

Kalaset blev dock lyckat, det verkar bli folk av honom också och ”brottet” torde numera vara preskriberat - framkant eller inte:-)

allt gott!//doc.

Nu är det semester på allvar…

det vill säga att man – som nu – nått nästa level och blivit veckovill.

Men det stannar inte där.

Många av oss har också glömt bort några av våra annars dagligen använda passwords och vidare har vi ”kopplat bort hjärnan” i största allmänhet - vi har gått in i safe mode i någon mening.

Vi njuter av tillvaron, säger vissa, andra hävdar att vi samlar kraft inför höstens prövningar.

Vad gör du och hur tar det sig i uttryck?!?

- Jag saknar dina lite mer eftertänksamma blogginlägg, sa min fru häromdagen.

- Det gör jag också, sa jag.

Mina till och från jobbet-bussresor lyser med sin frånvaro på semestern och mitt naturliga element för bloggandet är således för stunden borta.

Sen är det mer än fullt upp med att hinna med allt – när man har semester – och därför finns inte tid för eftertanke.

Men det är svårt att slappna av helt när man har någon störning och det är ok - för jag har börjat misstänka att jag duger som jag är!

Slappna av så gott det går, glöm alla passwords i världen - om du kan - och ring IT asap då du är åter i tjänst!

allt gott!//doc.

rostbrödsfest!

Länge sen senast - hela teamet under samma tak när vi vaknat!

Dagen till ära får således en 30-årig tradition med finskt surdegsbröd till frukost ge vika för rostmackor och O´boy!

Rostmackorna är förvisso anno 2011 med fullkorn etc, såsom bör, men alltjämt rostmackor.

Frukostkompositionen får mig att färdas - deep down memory lane – till sent 70-tal då vi hälsade på några kusiner i en Stockholmsförort.

Rostbröd, utan fullkorn, och överdoserade glas med O´boy hörde till deras basföda. De flesta av dem har överlevt, födan till trots.

Människor är som bekant inte förändringsbenägna av naturen, det gäller bara att våga.

– Någon som vill ha en till macka?

glad dag!//doc.

En frukost genom tid och rum

Ipoden fick tjäna som modern jukebox och musikkavalkaden svepte fram mellan frukostmackorna.

- Den där låten spelade dom på Allsången, sa Nelly 4 år. Det var någon låt med Håkan Hellström.

Själv tyckte jag att låtens inledning påminde om The Whole of the Moon med The Waterboys.

Luktminnet sägs vara de starkaste minne vi har. Musikminnet kommer säkert inte långt efter, Just The Whole of the Moon påminner mig alltid om en härlig kräftskiva på Ekerö för länge, länge sen.

Det var i CD-skivans ungdom, minns hur jag försökte vända på skivan och värden informerade mig om att det inte fanns något på andra sidan. Jasså minnsan, där ser man.

Waterboys?, utbrast min fru – aldrig hört om dem. Det visade det sig att hon var 7 år när de var på topp.

Vår musikaliska odyssé gick vidare med Flickorna på TV2 med Gessle & Co.

- Den här var väldigt populär när pappa var ung, berättade frun för barnen.

Ja, så var det, och det var för ca 30 år sedan.

Familjen tyckte vidare att jag var väldigt lik en av bandmedlemmarna i Gyllene Tider.

- Well, nu räcker det – vi har mycket att göra idag.

I dag fyller närmligen svärfar 70 år – grattis Tord! – undrar vad som var populärt då han var ung?

För 30 år sedan lyssnade vi på en "bergsprängare", en bandspelare som vägde 10-12 kg gissningsvis.

Vad kommer vi lyssna på för musik 2035 - när man själv fyller 70 år - och hur kommer musikmanickerna se ut då?

allt semestergott!/doc.

EN helt magisk dag…

avslutades med en underbart kvällsdopp!

Ensamma på stranden sånär som på en andmamma med sina två små. Jag hade med mig tre.


Tidigare under dagen hade jag packat matsäcken omsorgsfullt, men glömt skedarna (bl.a.).

Sällan har väl mina mer fältmässiga kunskaper kommit så väl till pass som just då. RIsifruttin fick inmundigas med "skedar" av bark - såsom när pappa var lite.


De små uppskattade det väldigt, ibland behövs så lite - bara det är annorlunda!

...och jo, sist men inte minst, när den svenska sommaren är som bäst, ja då är den helt enkelt allra bäst!



Allt gott, livet är najs!//doc.

en liten bit bort

Minns ni hur varma somrarna vara när ni var små, hur vi inte gjorde annat än badade, åt bullar och drack saft?!

Nu har vi anlänt på ett av dessa ställen, ett ställe där jag var som liten.

En speciell känsla att se de små bada i ”samma vatten” – en lika solig och somrig dag.

- MEN, titta – han springer på vattnet!

Det var Nelly 4 år som såg en skräddare för första gången. Vi (vuxna) tittade på varandra och konstaterade att vi missat förmedla en del basupplevelser ur den vattennära faunan.

Det tog vi igen med råge idag då vi gick på gediget grodsafari. De har burit på massor av grodor, pussat på några av dem och vi har lovat dem att gå dit imorgon igen.

Sen fika med gamla vänner i Mariefred, hur trevligt som helst. Vi konstaterade att åren går – intet nytt.

Sen in på ICA på Storgatan för att fylla på matreserverna för helgen. Fyra barn, barnvagn, kundvagn och rätt vad det är så drar min fru till med, typ, 10.000 kronors-frågan; ”föreslå 2-3 maträtter och ett par luncher…”

- 2-3 vad?!? A, ääh, uhum – vad sägs om fiskpanetter, korv och… ?!

Ne just ja, 8-åringen kanske inte tål fisk, 4-åringen åt korv innan senaste kräksjukan - inbillar sig att det råder kausalitet - och så vidare.

- Jag går ut till bilen och byter blöja på Max, hörde jag mig själv säga.

45-min senare kom gänget ut från affären, med kundvagnen full med goda ingredienser till kommande dagarnas luncher och middagar -> kvinnlig M.A.G.I !

allt gott!//doc.

Ett tecken på semester…

…är när man helt tappat kollen på vilken dag det är.

Semester med andra ord. Gott. Samtidigt helt slut.

Att helt plötsligt alla är hemma hela tiden kräver lite mer, lite mer och lite annat.

Det har tagit ungefär en vecka att vänja sig vid att ha semester – det vill säga vid det avsevärt högre tempot.

Att det har varit lite för varmt för mina nordfinska gener är givetvis ett i-landsproblem, ett problem man helst inte pratar om – med hedern i behåll – i SWE.

- jaha, men vill du att det ska regna när du är på stranden?
- Ne, för då går jag inte till stranden (om det regnar alltså, ja ni förstår).

Några helt underbara baddagar har det dock hunnit bli, ser fram emot fler – om det inte regnar vill säga.

Tecken i skyn, utöver molnen i dag:

1. Vi lyckades se en hel film häromkvällen – utan att själva somna i soffan och framför allt utan att minstingen vaknade x-antal gånger. Detta har inte hänt på ett tag, stort.

2. Jag var väldigt vuxen och kollade på boxningen igår mellan Vladimir Klitsjko och David Haye (100-0 till Vladimir, typ). Matchen var klar stx efter midnatt, stort.

Nu dags att sova för att vara på tå med tuppen - förresten, vad är det för dag i morgon?

Allt gott!//doc