Tidigare, samma dag, på ett event var det en kvinna som kom fram till mig. – Ari, jag måste få fråga dig en sak, känner du att är det här med ”beslutsfattande” är ett kall för dig?” Ja, det är det, så känner jag. Det är ett kall – vare sig mer eller mindre.Vad som hänt, Anders, är att jag har följt mitt hjärtats röst. Att ha fått gåvan och kunskapen att i bästa stunder kunna berika människor med lite nya tankar, att kunna roa, beröra och sprida kunskap är en ynnest. Det är en gåva som jag måste förvalta på bästa sätt. Det är det som har hänt. Det är det bästa som hänt mig i yrkeslivet sen jag disputerade.
Rockstar fick jag som kommentar av en vän på FB. Igår ett härligt event på Hamburger Börs, idag just landat i Göteborg och sen vidare till ny destination på fredag. En annan undrade med en retorisk fråga om jag inte hade några barn. Svarade att jorrå, 2 i Egypten just nu, 1 på väg till Norge för en Big Air-tävling i snowboard (tror jag) och två i Sköndal med min underbara moster Lisa. Håller på och sätter samman en föreläsning till dem, inspirerad av The Last Lecturer av Randy Pausch.På tal om disputationen – se ovan – så dedikerade jag min avhandling till min moster. - Du, Lisa, sa jag, kolla här -> åsså pekade jag på den nytryckta avhandlingen någon gång i maj 2007. Mosterille stod där att läsa, en svensk-finsk blandning av språken som betyder till moster. – Jaha - sa hon. Jag tror hon uppskattade det mer än så, men varför överdriva?!? Hon är för skön, snäll och underbar – tack för att du finns Lisa! Bara gud vet hur mitt liv sett ut om du inte funnits där dagarna jag var en av de som Bo Kaspers sjunger om – människor som bara gud orkar med.
Nu dags för lite hotellrumsyoga och sen en sista blick på morgondagens bilder, bilder om livet i stort och detaljer av värde – en blandning av business, forskning och filosofi. Klockan 08.15 är det dags, ska bli så kul!
Längtar efter min familj, känner mig halv utan min flock//doc.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar