Planeringshorisont 2012

Hade planerat att åka och hälsa på den förstfödde om några veckor.

Vi träffades nyss, via sms, och konstaterade att han nog skulle vara i Mayrhofen då.

Det får således bli en annan gång.

Mayrhofen klingade bekant, kom på att jag var där en vecka 1983 med mina dåvarande vapendragare.

Det var länge sedan, konstaterade sonen.

Vaddå, det var ju bara 29 år sedan?!

Hoppas de inte gör som vi gjorde då - jag tro på ungdomen av idag.

Sagt det förr och det tål att upprepas, så länge det finns liv finns det hopp.

//fadern/doktorn & sonen

m.å.n.d.a.g

Har inget mot måndagar - om de inte är väldigt måndagiga.

Idag var det en ganska så måndagig måndag.

Alltifrån nödvändiga tandläkarbesök till trasiga försändelser som - dessutom - kommit bort på posten.

På väg hem till förorten konstaterar jag dock att våren är på antågande, solen lyser mig i ögonen när jag sitter på min ordinarie plats.

Ugefär som Schyffert och Lindström tar upp i Ljust&Fräscht - inte sitta "vänster" på tidiga morgonflyget till London för då får man solen rakt i sin laptop.

Nu mot dagis och därefter en bra mycket bättre måndag em. hoppas och tror jag!

allt gott//doc.

Det är skillnad – om någon nu trott annat

Efter en helg i fixandets tecken så summerade jag resultaten av min longitudinella empiriska studie som tagit drygt 18 år att genomföra.

Resultat: Det är skillnad mellan killar och tjejer (utöver ni vet vad).

Maximilian är helt såld/fullständigt besatt av allt som har med borrande & dylikt att göra.

Se glöden i hans ögon, helt förtrollad, typ "bättre än lördagsgodis-blick".

Och ne, det beror inte på att han sett pappa göra så mest hela tiden.

Han har sett lika mycket/lite som sina tre systrar som aldrig blivit kära i t.ex. en skruvdragare.

Hoppas det håller i sig, liksom han besatthet av dammsugaren.

glada//doc.

Grand Prix Rosor

På väg hem från kontoret idag gick jag förbi Hötorget och köpte rosor till min fru.

Kom att tänka på det kinesiska ordspråket:

"Hundra män kan åstadkomma ett läger - men för att skapa ett hem krävs en kvinna."

Mer behöver inte sägas.

Det är hon som får hjulen att snurra och vardagen att fungera.

glad och tacksam man//doc.

på väg...

till gymet efter en intensiv morgon, som en måndag.

I min hand har jag en liten bryggkaffe från Espresso House, nya saldot visade 29.90 kr kvar på kaffekortet.

Livet leker.

Sen handla galongrejer, slask.

Därefter spännande lunch på Amaranten innan taxi till Solna för möte med kund.

…på Spotify i örat ljuder Nera som sjunger om att vara ”free like a bird…”

Dagen har bara börjat och möjligheterna är oändliga.

Glada//doc.

Utan vår historia har vi ingen framtid.

Åby, Härstaberg, Ingelsta – tåg till min hemstad Norrköping.

Vandrade på gator som jag känner innan och utan. Anrika Broadway, där Plura & Co skrivit ett antal av sina låtar och som tjänat som källa till namnet på en av deras skivor (Kungarna från Broadway), tornade upp sig redan efter någon minut.


Vi bodde i porten bredvid – Bråddgatan 28. Tittade in. Så mycket minnen, kändes i hela kroppen.

Färden gick vidare till Matteusparken, passerade kyrkan där jag på avlsutningen i nian – iklädd jeansshorts och ett gult linne – fick ta emot stipendiet som skolans bästa idrottselev.

Hur stolt jag var på en skala 1-10? 25.

Några stenkast därefter var jag framme vid min pappas grav. Tände ett ljus och färdades tillbaka till när jag var liten, till minnen om när vi gjorde saker tillsammans, till dagen då han begravdes.

Är säker på att du i din himmel är glad och stolt över det du ser, de små & medelstora, min underbara fru och att vi alla har hälsan i behåll. Ps. de gillar alla att basta! ds.

35 år sedan, tiden går fort även här på jorden.

Ytterligare ett stenkast därifrån trillade jag in på Campus Norrköping som är en del av Linköpings universitet. Campuset ligger galet vackert i Industrilandskapet och har gjort staden mycket gott.

Några mail, insupa lite av universitetsluften och studenternas sorglösa förhållningssätt.





Sen lunch med den ena av mina två absolut närmaste vänner.

Vi ses för sällan – oavsett hur ofta vi ses.


Bilden ovan är inte från idag ska väl tilläggas.

God mat och några timmar flög sin kos. Härligt att ses, att prata om allt mellan himmel och jord. Härligt att ha en gemensam historia.

Sen Drottninggatan ned, spårvagnarna passerade förbi, mot Stora Sessionssalen på Trädgårdsgatan.

Väldigt speciellt att stå på scenen idag, som att komma hem. I den härliga publiken lokaliserade jag några bekanta ansikten. Tack alla som var där!

Hade aldrig trott att det skulle vara så kul att möta det förgångna.

Om man inte vet varifrån man kommer vet man inte heller var man ska.

Glada//doc.

Vi har det bra

I Aftonbladet kunde man läsa att en man dog i en dödsolycka, vilket givetvis inte var bra alls.

Verkligen död med andra ord.

Hörde för ett tag sedan om det faktum att bästa annonsplats i tidningar på nätet var bredvid otäcka och spektakulära händelser. Det är de som drar läsare (klickare).

Sen var det Ranelid igen, såg ni löpet (Expressen) idag?

Han borde givetvis få dryga böter för att han parkerat maximalt korkat, men det var inte det jag kom att tänka på...

...utan på att vi har det väldigt bra i landet Sverige när något dylikt får sådan uppmärksamhet.

I morgon står Norrköping på tur, ska bli riktigt kul - även fast det sägs vara svårt att bli profet i sin egen hemstad.

Några sådana ambitioner har jag förvisso inte ska väl tilläggas, men visst känns det som att en liten cirkel sluts i alla fall.

glada//doc.

ne hörrni

den här förmiddagen går väl knappast till historien som den bästa under 2000-talet.

Skrivit och funderat och tappat allt författat idag:-/ w.o.r.d...

MEN, nu trevlig lunch på Kung Carls bakficka och ta sikte på en riktigt bra eftermiddag därefter.

Efter regn kommer sol, utan mörker inget ljus.

//doc.

Inlägg 400 - boken

Funderade ett tag på vad detta 400:e inlägg på denna blogg skulle handla om.

Skulle det handla om ngt existentiellt, kanske om forskning eller ngt helt taget ur den egna fantasin?

Det fick bli en kombination av alltsammans, helt enkelt en första mini-mini release på några rader ur den kommande boken.

Bild och text som ni ser till höger kan mycket väl bli ett uppslag inledningsvis.

Och nedan följer Prologen (in progress). Textmängden är max det som kommer att vara på en sida - MAX.

Prolog

I dag tar vi till oss kunskap och information på ett helt nytt sätt.

Att läsa böcker från pärm till pärm-eran är över för länge sedan.

I stället klickar vi oss fram, vi hoppar mellan artiklar, sajter och medier. Lite här, lite där.

Information är inte längre en bristvara. Vi har tillgång till aldrig sinande källor.

Utrymme i såväl våra kalendrar som hjärnor är däremot en allvarlig bristvara.

Vi vill ha kunskap och aha-upplevelser. Vi vill ha frukt för våra hjärnor. Vi vill ha key takeaways. Snabbt.

Det är bland annat därför som bloggar, sms, twitter och facebook har blivit sådana succéer.

Det är därför vi skrivit denna bok, i detta format, lättsmält och tillgängligt.

En bok, fjärran från våra och andras aldrig lästa doktorsavhandlingar, en bok som vi misstänker kommer att passa era översvämmade hjärnor alldeles utmärkt.

En bok att läsa varsomhelst, hursomhelst, närsomhelst. En bok att ge bort, en bok att få.

En bok helt baserad på forskning, erfarenheter och egna fantasier.

-------------------------------------------------------

Nu vet ni vad vi har på gång, upp med handen alla som vill köpa!

glada//doc. + wife

Se bild (2) och finn ett fel

Igår frågade ett av barnen vilken kändis jag skulle vilja vara.

Moder Teresa, sa jag. Eller kanske Kimi Räikkönen tänkte jag tyst för mig själv.

Efter en bra film igår kväll så snabbspolade vi melodifestivalen och tog som hastigast del av spektaklet.

Ranelid. Vad gjorde han där?

Så förfärligt, så ovärdigt - för alla inblandade.

Han sabbade låten, som med svenska melodifestivalmått var typ ok, fullständigt.

Och det är nu det fullständigt galna sker. Låter går vidare.

Bättre att vara känd än att vara bra. Utan Ranelid hade låten paradoxalt nog inte gått vidare

Vart är tävlingen på väg – vad är det för fel på oss?

Allt gott, så länge det finns liv finns det hopp//doc.

säkerhetsrisk i hemmet

För några dagar sedan sa 4-åringen att hon visste vilken kod jag hade på min iPhone.

- Hur kan du veta det, undrade jag?

- Jag bara vet, sa hon. Den är 3344, fortsatte hon. Det är samma kod på iPaden tillade hon.

Det stämde i båda fallen.

Jag ska tala på Säkerhetsgalan på Berns om en månad, tror detta får bli ett av uppslagen.

- Jag vet vad din kod är sa hon ånyo alldeles nyss.

- Men tänk om jag har bytt, sa jag.

- BYTT???????? Har du det, SÄG!!!!

Täker inte berätta men ska absolut byta och det nu.

Lita inte på någon när det gäller din iPhone, framför allt inte barnen.

De är en säkerhetsrisk, precis som vi alla är - inte minst när teknik och pengar kommer in i bilden.

Glad helg!//doc.

ps. hoppas inte Ryska bankomatplundraligor för nys om detta, hon skulle lätt bli deras upcoming man inom kort. ds.

Lite stressad

och ska vidare i dagen just nu, så det viktigaste först.

Ny artikel som kom i Chefstidningen i veckan.

Många beslut tas på känslomässiga grunder.

Klicka genast HÄR och läs mer.

---===swoosH//doc.

"Allra värst är att vi skjuter på att bestämma oss, just för att skaffa mer information och då springer verkligheten förbi."

"Det är viktigt att se skillnaden mellan att ha ”bra information” och att göra bra saker av den information man har."

en talande dag - 15 feb.

06.30 revelj
07.30 läkarbesök
08.45 förberedelser och telemöte
11.45 lunchmöte
13.30 skriva bok och admin
16.30 semi-telemöte på T-banan
16.45 150 gram. Rest. Daisys på Gullmarsplan
17.45 avlämning simträning (ett av barnen)
17.50 själv simma 1000 meter
18.45 mot förorten
19.30 lägga ett av barnen
20.00 middag
20.30 hämta annat barn från simhoppsträning
21.00 umgås med frun
21.15 fixa inför morgondagen
23.00 stryka skjorta
23.15 köpa biljetter till Madonna
00.05 ställa klockan på 05.30 -> Zzz….

allt gott från ArlandaExpress, Umeå nästa//doc..

Årets finaste utmärkelse

Jag lovade att återkomma angående den fina utmärkelsen jag fick i måndags.

Det började i söndags då vi var på middag.

- Såg att du inte blev årets talare, sa en bekant inom eventbranschen.

- Ne, det blir inte alltid som man tänkt sig, sa jag.

Men jag siktar högt alltjämt och vad siktet är inställt på är ingen hemlighet.

Kanske lite osvenskt att säga som det är, men jag är ju finne - what can I do?

Så kom då måndagen, anlände till kontoret och det visade sig att jag hade fått utmärkelsen ÅRETS MAKE 2006, 2007, 2008, 2009, 2010 (retroaktivt) och sen även årets make 2011 (!) + årets make 2012, 2013 och 2014 i förskott.

Det var den finaste utmärkelsen jag kunde få.

Helt oslagbart och dessutom som en blixt från en klarblå himmel.

…det blir inte alltid som man tänkt sig utan bättre än så när man minst anar det!

glada doc//årets make, fil dr, etc.

Härlig är jorden...

Skulle just blogga om en härlig utmärkelse som jag fått idag, men råkade se något i Aftonbladet som fick mig att må illa.

Återkommer om utmärkelsen.

Läser att Sony Music timmarna efter Whitney Houstons död höjde priset på hennes greatest hits-album; ”The Ultimate Collection”. En timme före sångerskans död kostade den 52 kronor.

Ett par timmar efter hennes död var priset plötsligt 84 kronor. En prishöjning på över 60 procent.

Skivan, som ursprungligen släpptes 1997, var tidigt på måndagsmorgonen iTunes näst bäst säljande skiva.

Detta kanske betraktas som ett smart "move", en affärsmässig och blixtsnabb reaktion där man utnyttjar realtidsdata till att bättre möta efterfråga, bla, bla, bla (obs. inte bl.a. - utan bara bla, bla), typ eller något liknande.

Bland normalt funtade betraktas detta som något ytterst osmakligt och osedvanligt korkat.

k.r.ä.k. Sony Music.

doc. on the bus -> förorten nästa.

ännu en kidnappad hjärna har slocknat

Whitney Huoston är död läser jag på väg till gymet.

48 år, game over. No more fun - vilket dessvärre var länge sedan i hennes fall befarar jag - och framför allt - dessbättre - också no more drugs.

När jag var liten så undrade jag ofta varför alla rika och berömda personer måste knarka och supa så innerligt.

De som hade "allt", de som var "lyckliga".

Idag vet jag att inte alla rika och berömda lever så. Jag vet också att många andra gör det - igår, idag, imorgon.

Människor i misär, barn i förtvivlan, familjer och liv som slås i spillror - för att vi söker det lilla extra. Eller bedövar en verklighet som vi inte klarar av.

Droger är bland det mest demokratiska vi kan uppbringa på vår jord.

Beroendet slår rot i vita, svarta, rika, fattiga, hög- såväl som lågutbildade och utan hänsyn taget till vare sig sexuell läggning eller religiösa ambitioner.

Tacksam att jag slipper, vilket inte är en självklarhet - för någon av oss.

//doc.

dagen som gick, livet som går

Lång dag lider mot sitt slut och vi lyckades hålla oss vakna framför tv:n en stund.

Morgonen var radhusKAOS när den är som bäst. Minstingen hade sovit SÄMST av alla söder om söder. Sen skulle han inte släppa väskan med mina två Mac:ar - då den var "hans".

Se bild och hans dryga min, en min som inte riktigt matchar hans pyjamas som utstrålar kärlek och samförstånd.

Skavlan var intressant tills det kom en oborstad (psykopat?) Amerikan och pratade om "män och kvinnor". Hoppas ni missade honom, författare till Män är från Mars och kvinnor från Venus (eller ngt liknande).

Tidigare på kvällen läste jag om en FB-polars som reste fursteligt - not - i 1:sta klass på väg till Rättvik. Mina tankar går till dig en kväll som denna, Carina.

En annan FB-polars skrev om en avtackning på jobbet, någon som gått i pension. Han som avtackades hade sagt att "vill man leva ett långt liv så måste man våga bli gammal". Fint och klokt.

Igår fick jag höra att jag såg ut som 30.

Hon som sa det var väldigt trevlig - vilket ni redan räknat ut - och till hennes försvar kan jag säga att jag hade bett dem sänka belysningen kraftigt på Uppsala Konsert och Kongress (för att ppt-bilderna skulle göra sig bättre, självklart).

Bilden här är från den stora scenen där jag talade förra gången jag var där. Igår var det en mindre arena anpassad för 140 pers.

Efter många turer, nytagna bilder, involverade journalister, layout-folk anlitade och fina referenser införskaffade gick den nya Giveaway-broschyren äntligen i tryck. Ni finner den högst upp i bloggen just nu och kan också ladda ned den som pdf genom att genast trycka HÄR.

Vad ska vi göra med den undrar kanske någon?! Kopiera sen länken och skicka till 12.000 personer inom 14 sek. och ditt liv kommer drastiskt att förändras till det bättre - avsevärt - inom nästkommande kvart eller så, vi talar alltså om max en halvtimme.

Jo, en sak till. Har varit dålig på att följa andra bloggar men har bestämt för att skärpa mig genast och Lärarjävelns ser ut att bli en av de första som hamnar på listan över bloggar som jag följer.

Det var nog alles för nu, även jag måste sova - och det genast!

Glad held says//doc.

Uppsala nästa

Riktigt spännande eftermiddag som väntar.

140 personer, deltagare från en mängd olika företag och offentlig sektor och några hela ledningsgrupper.

Det blir i gränslandet mellan traditionellt inspirationstalande och seminarium, en form som öppnar upp för frågor och funderingar.

Det blir tre timmar i gränslandet mellan att SE, HÖRA och GÖRA.

Det blir fullt blås i tre timmar i gränslandet mellan ett rörligt och rörigt intellekt, i gränslandet mellan vetenskap och galenskap – där jag är som allra starkast.

Jag kommer sväva mellan business, forskning och egna fantasier.

Vi ska hjälpas åt att lätta från våra traditionsbundna tankar.

Vi ska lyfta – tillsammans.

It takes 2.

Glada//doc.

Just åter

på kontoret efter ett härligt uppdrag på 33:e våningen i nya Scandic Victoria Tower.

Lite Zoegas, några tända ljus och smälta intrycken i samma veva som morgondagens Uppsala-event växer fram.

Snön faller, Spotify ljuder - Simon Le Grec - och idéerna sprutar.

På denna höjd trivs jag - fötterna på jorden och huvudet i skyn.

...dagens största och varmaste grattis går till min underbara fru som idag fått ett spännande jobb, ett jobb som jag STARKT misstänker att hon är som klippt och skuren för!

air//doc.

Vad cooL…

när vägar möts i herrens hage – såsom idag.

På ytan bara en lunch, under ytan ett möte. Ett härligt och häftigt möte, lite oväntat.

Ett möte om allt mellan himmel och jord, två världar som möts – ärligt, prestigelöst och oerhört spännande.

Nya kontakter knöts, nya band flätades. Så kan det gå, när man vill väl.

Tänk vad häftigt detta med människor är, man vet liksom aldrig.

När man minst anar det så blir det precis som man inte har förväntat sig!

Glada//doc.

måndag

Förra veckan avslutades med ett speciellt gig och middag i Blekinge - på en helt unik gård. Bilden här är från frukosten.

TIll bords hade jag Heléne Björklund, kommunalråd i Sölvesborg.

Utöver att det var trevlig i största allmänhet så fick jag lära mig att fotbollslaget Mjällby kommer från Sölvesborg. Hade ingen aaaaaning som det heter.

Att träffa en massa trevliga och spännande människor, samt att få lära mig om allt mellan himmel och jord är en härlig bieffekt av att vara talare.

Idag stod det bokskrivande på schemat och i morgon är det förberedelser för hela slanten inför veckans tre uppdrag + en spännande lunch.

Och jo, igår gjorde jag slag i saken och avslutade mitt bloggande som "proffsbloggare" på IDG.

Det är här jag har läsarna - det är er jag är till för.

...man kan endast behålla det man har - genom att ge bort det.

glada//doc.

Undrar just hur...

Charles och Sarah skulle kommit överens och hur en konversation dem två emellan hade förlöpt?

Fann just också denna på FB (tack Ronny!) och den går lite i samma anda:

Dårskap består i att dra felaktiga slutsatser av riktiga förutsättningar och skiljer sig därigenom från galenskap som innebär att man drar riktiga slutsatser av felaktiga förutsättningar.

//doc.

ps. gillar C mer än S. ds.

Grattis frun!

Lite knäckemacka efter minstingens tupplur som uppladdning inför dagens kalas.

Ur datorn ljuder en gammal klassiker med Rufus/Chaka Kahn - What Cha´ Gonna Do For Me.

Två av de andra – små – är på Naturhistoriska. En är på väg till simhoppet.

Frun är på NK och handlar födelsedagsjeans + favoritårtan.

Grattis på födelsedagen - love you!

Om några timmar är vi åter alla samlade vid middagen.

Maximilian och jag har tänt ljus, han vill ha – och får – ”annan dricka” (bubbelvatten istället för vanligt kranvatten, 1.8 år och redan hygglig beställarkompetens).

En perfekt söndag, snart blir den ännu bättre och bättre än så kan det inte bli.

Friska, glada, tillsammans.

t.a.c.k.s.a.m//doc.

ps. fick idag en undran om 70 böcker är för lite att beställa innan vi gått ut med att man kan förbeställa boken. Bästa Serrku, och alla andra, det går alldeles utmärkt! ds.

38 bättre än 17?

- Det är 17 minus, sa 9-åringen när jag vaknade i morse.

På FB läser jag om -26C där och -15C här.

Uj vad kallt, tänker alla. Jag tänker samma och tycker likadant.

Kommer sen att tänka på den gamla sanningen att allt är relativt.

Berättade sen en riktigt lumparhistoria för frun och de små om hur vi vintern 85/86 - när jag låg på fallskärmsjägskolan - sov ute tre veckor i sträck när det var ned till -38C.

- Vaddå sov ute, i tält eller?!

- Ja, oftast i tält, men var det bråttom så sov vi under bar himmel, bland annat en gång då det var -38C.

- Men frös ni inte ihjäl?

- Inte vad jag kan minnas, men det var lite kyligt att kliva upp ur sovsäcken och snöra på sig skorna. Och ska jag vara riktigt ärlig så är denna frukost lite mysigare än vad fallet var då.

Summa summarum: det var inte bättre förr - men kallare vid frukosten vid ovan nämnt tillfälle.

Dags att sätta på lite mer kaffe.

glada//FJS-doc.

Det bästa är basta

Sitter just och känner att jag är på toppen av mitt liv, nu kan det bara gå utför.

Yakiniku i magen, sagt det förr och det tål att upprepas - galet god i Sky City, och strax kaffe på det.

Kan det bli bättre så säg mig?

...och som om inte allt detta vore nog så har jag bastat på förmiddagen innan dagens färd tog vid.

- Vad är det bästa med att vara egenföretagare? Det var någon som undrade för några veckor sedan.

I bastun kom jag på svaret, nämligen att kunna basta utan att oroa sig för att chefen kanske får veta.

Jag kom att tänka på en person (en chef) som bara ringde när ngt inte var bra.

- Tjena, tänkte bara kolla läget - är allt bra?

Även fast man inte själv visste att allt inte var bra - enligt honom - så visste man det så snart hans nummer dök upp i rutan.

Någon kanske undrar vad nedsidan med eget är?

Svar: Man måste jobba som f.. och själv dra in kosingen och kan därför inte basta hela dagarna;-)

Nu mot säkerhetskontrollen och flyget som tar mig till Ronneby.

Den som gläds åt lite har mkt att gläds åt, says glada//doc.

lill alfa

Grattis på namnsdagen var det första de sa på dagis idag.

- Vems då?!

Det var ju Maximilian idag, ett av våra barn – ja, just ja!

- Grattis gubben!

Han har nu blivit så stor och lärt sig svara när vi säger åt honom att sluta med något som han bör sluta med.

Då säger han schluta DU!

- Ähum, men det var ju DU som skulle sluta…
- D.U.M…

Svägerskan säger att han redan är en riktig alfahanne. Är jag förvånad?

Kama Sutra de padres-bilden som jag fann på FB idag skänker mammsi&pappsi till lillen som minne för denna stora dag och de närmare två åren som gått.

Det var Nicklas M., min nyfunna FB-polars och pappa-kompis eller dyl., som hade det på sin sida. Han om någon har också varit med om denna Sutra så det räcker - de har sju barn!

Mina favoriter bland ställningarna är tvivelsutan – i tur och ordning – Snow Angel, The Neck Scarf och Donkey Kong.

Allt gott!//Sutra doc.

inte göra sånt vi inte tycker är kul

var en röd tråd i morgonens frukostföreläsning av prof. Micael Dahlén.

Känns som alltid "konstigt" när det är någon annan som ska tala, ngt jag bör träna på.

Att lyssna till klokskap, få intryck och energi, att få hjälp med att lyfta blicken - som denna morgon - är viktiga saker.

Att ge är att få och för att kunna ge så måste man få. Den intellektuella verkstaden måste få syre.

Micael, ser fram emot lunchen nästa vecka och tack för energi idag!

Just avslutat dagens sena lunch. Jag sysslar med något som får mig att tappa tidsbegreppet, jag sysslar med något som gör att jag inte känner hunger. Jag sysslar med något som jag själv valt och jag känner mig privilegierad.

Nu skriva några sidor till, sen buss till förorten, sen till simskolan, sen storhandla, sen sova en stund, sen flyga imörrn, sen prata, sen...

Mkt "sen" och viktigt att "här och nu" också dyker upp lite här och där i sen.

Att vara här med de viktigaste av allt - de små och den stora där hemma - för att dö med ett leende på läpparna som Micael talade om idag.

...nu vidare för sen...//doc.