För 10 år sedan…

hörde jag ett skriiiik och strax efter kom narkosläkaren ut med dig i sina händer. Oceaner av oro rann av mina axlar och tårar av glädje och lättnad rann nedför mina kinder. Liten som en liten docka med din mammas vackra ögon.

På bilden nedan, någonstans under värmande täcken, fick du ligga en stund på mitt bröst innan du åter skulle in i kuvösen.

Det var en stund som jag minns som om det var igår, en stund jag kommer minnas för resten av mitt liv.

Grattis på 10-årsdagen Mi!

//pappa

Egen tid på stan - en stund borta för att komma närmare

Igår var det frun som åkte in en sväng till stan för att kolla om hon hittade något i klädväg, vilket hon inte gjorde. Själv hade jag händerna fulla med att hålla de små sysselsatta och vid liv.

Idag var min dag kommen, min stund på stan - en liten minisemester i semestern - för att kolla om jag hittar något i klädväg och få en stund för mig själv, s.k. egen tid.

Började med att gå förbi på kontoret för att vattna blomman, som enligt många skulle vara helt omöjlig att hålla vid liv, och konstatera att den blommade såsom jag hoppas och tror att affärerna kommer att göra i höst.

Sen handla skruvar på Clas Ohlson, byta keps till Maximilian på HM, scanna Åhléns och nu lunch på ombyggda Coppola. Strax en sväng på Gate One och sen blir det nog att åka hemåt igen.

Undrar hur vi är programmerade, några timmar från flocken - som stundtals väsnas ganska friskt (obs! ej frun) - och man längtar hem?!

Den frågan lär vi inte få svar på denna lynniga sommardag, kanske är det så enkelt att det har med kärlek att göra, vilket vi vare sig behöver förklara eller förstå. Utan bara vara tacksamma för att den finns, evigt tacksamma.

Glad dag!//doc.

En lång dag lider mot sitt slut

Hemma igen efter att hela familjen provat på att bada i spöregn och bli myggbitna på allvar i de Sörmländska skogarna:-) Tackar våra välbärgade släktningar som lånar ut sin Svenska sommarboning medan de lapar i sig av den stekande solen i Grekland!

Dessutom passade varmvattenberedaren på att lägga av alldeles hemma i förorten och plånboken, ja den har gömt sig/tappat bort sig eller blivit stulen. Alla korten spärrade, ett halvtidsjobb bara det. 

Sen också hunnit med att tacka ja till en intervju på fredag (publiceras i mitten av aug.) där jag - för första gången - ska berätta mer om "Beslutspyramiden", 

som även är rubriken på den öppna föreläsning som jag ska hålla på Talarforum den 11 september - klicka här för mer info och intresseanmälan - och som också ska bli titeln på boken (den dagen vilken det nu blir). 

Allt gott!//doc. 

I går var today, liksom i dag

Semester, det är nu det ska hända – det är nu det ska vara sådär EXTRA kul och mysigt. Tycker att vi lyckats riktigt bra - so far - inte minst med tanke på att humöret ibland tenderar att vara lite ”random” i gänget. Det är främst hos de små ska väl tilläggas. Får mig att tänka på trestegskval i OS, kan gå hursomhelst.

Såg bilden ovan på FB häromdagen och kom att tänka på att det är ju så det är – eller ska vara. Egentligen. Det är ju varje dag som ska vara bra, så långt det är möjligt. Att längta och se framemot är inte fel, men det får inte bli bara ”sen”.

”Sen” blir inte alltid som man har tänkt sig och det som har varit är som det är. Ändå är det så svårt att vara närvarande här och nu – today. Nu har vi haft några today-dagar, verkligen bästa dagar. Alla friska och tillsammans i ett sommarvackert Sörmland.

Igår umgås med släkten, i morse på grodsafari och nu ett dopp efter sen lunch. Bästa dagen är today - i dag och i morgon. 

Semesterglada//doc.