måndag 30 juli 2012

För 10 år sedan…

hörde jag ett skriiiik och strax efter kom narkosläkaren ut med dig i sina händer. Oceaner av oro rann av mina axlar och tårar av glädje och lättnad rann nedför mina kinder. Liten som en liten docka med din mammas vackra ögon.


På bilden nedan, någonstans under värmande täcken, fick du ligga en stund på mitt bröst innan du åter skulle in i kuvösen.


Det var en stund som jag minns som om det var igår, en stund jag kommer minnas för resten av mitt liv.

Grattis på 10-årsdagen Mi!

//pappa

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar