Treåringen tittar på sina fem fingrar och konstaterar att där – på lillfingret - bor Sonja hennes bästis.
På ringfingret visar det sig att hon bor själv och på långfingret bor jag, granne med mig bor Grönan och nästgårds därefter finner vi Skansen. Så långt allt i sin ordning. Det som dock förvånar mig en smula är att mamma och lillebro hamnar på den andra handen, de bor i tur och ordning på vänsterhandens pek- respektive långfinger.
Barn har en härligt okomplicerad världsbild, en världsbild som ännu inte disciplinerats och ritats om. De har inte hunnit lära sig att ”tänka rätt”, de har ännu inte hunnit bli såsom som alla andra är – eller ska vara. Att tänka samma likadant, att göra som andra gör får de flesta av oss lära sig alldeles för tidigt och alldeles för väl.
Detta medför i sin tur att när alla gör såsom alla andra gör så finns bara en karta, en världsbild och ett rätt. Men ”rätt” handlar inte om en sanning, utan om flera sanningar och olika perspektiv. Låt mig bli mer barn, med fler möjligheter, med ett öppnare sinne. Jag har hela familjen på min högra hand, undrar vilka som bor på den vänstra – tål att tänkas på denna helg!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar