Det kan bli rekord även fast det inte blir som man tänkt

Den gångna våren har varit all time high på vab-fronten. Ingen gång under småbarnsåren 1993 – 2012 har jag varit i närheten av dessa siffror. Helt enkelt ett svårslaget rekord.

Har hunnit tänka tanken att om inget allvarligt tillstöter, dvs. livshotande, och vi håller oss till förkylningar, feber, magsjuka och dyl. så kommer nog detta rekord stå sig långt bortom min epok.

Men rekord är som bekant till för att slås och innan bläcket ens hunnit torka i familjens rekordböcker så dök chansen upp som en blixt från klar himmel och stavas: v.a.t.t.k.o.p.p.o.r! (visste ni att det är lika ok och använda vattenkoppor?)

Nu löst av frun är således själv just tillbaka i förortsboningen efter en härlig dragning i Solna. Cheferna där var resultatorienterade och tog efter min dragning genast fram utvärderingen ”live”. Resultatet lät inte vänta på sig – det är en skala 0-10 ni ser på bilden - och jag tackar och bockar ödmjukt!

En liten fågel viskade också i mitt öra häromdagen att jag på de senaste 90-utvärderingarna för Talarforums kunder har ett snitt på 4.8 (skala 1-5). Det är i någon mening mitt säsongsrekord, eller SB kanske är mer korrekt benämning.

Stolt men inte nöjd som Per Nuder skulle uttryckt saken. Rekord är till för att slås. Börjar redan imorgon då jag ska tala i Finlandiahuset i Helsingfors. Ska bli kul och väldigt speciellt, tror min kära mor ovan där är både stolt och nöjd.

Två säsongsrekord på en och samma dag, kan inte bli bättre, och jag misstänker att det förstnämnda kommer att bli svårslaget när vi lägger de kommande veckorna till det aggregerade resultatet!

Vill man så kan man!//doc.