Jag skrev nyligen följande på FB om forskningsresultat rörande det Svenska skolväsendet:– Flera av de svenska skolreformerna och rekommendationerna hamnar bland det som bedöms ha skadlig effekt eller inte vara mödan värt, exempelvis åldersblandade klasser, att elever själva ska bestämma sin inlärning och individualiserad undervisning.
Läs mer om detta och klicka på länken nedan för att komma till skolvarden.seLåt oss hoppa tillbaka 10 - 15 år, innan vi går vidare här.
En gammal student berättade för mig att deras klass på sin avslutning (3 år på sytemvetenskaplig utbildning vid Mittuniversitetet) hade röstat fram bästa läraren under utbildningstiden.
Jag kom 2:a, inte dåligt men det som gjorde mig förbryllad var att någon som undervisade i matematik visade sig vara den som knep första platsen. Hur var det möjligt?!?
Några år senare fick jag lära känna honom, dr Johan Thorbiörnson. Han är en gudabenådad pedagog. Han fick mig att stundtals inbilla mig att jag förstod en del om bl.a. logikens grunder, predikat logik, m.m. Minns speciellt när min logik-PT förlade undervisningen till Rålambshovsparken i slutet av maj 2000. Johan min vän, jag har dig att tack för mycket.
Så, på mitt inlägg ovan - på FB ni vet - fick jag en kommentar från Johan, läs och begrunda. Det finns mkt kvar att göra för att våra barn och ungdomar ska få den utbildning som behövs och som de är värda.
Johan wrote:
"Det är sant att för varje miljard som politiker satsat på reformer i svenska skolan så har resultaten bara fortsatt att sjunka ytterligare. Jag är övertygad om att man kan förbättra undervisningen genom att hjälpas åt att arbeta med olika typer av enkla checklistor för genomförande av lektioner mm istället för att hoppa på olika subjektiva eller ryktesbaserade metoder som inte ens är transparenta (och att man med hjälp av sådana checklistor kan vända avvikelser till framgång, få rätt personer att kommunicera med varandra, etc). Se exempelvis den framgångsrika enkla metod som föreslås av nobelpristagaren Wieman och som citerades i DN i våras (klicka här).
Den innebär att eleverna och läraren följer en enkel checklista som börjar med att (1) eleverna innan lektionen ska ha läst en given text och svarat på några instuderingsfrågor. Själva lektionen inleds med att (2) eleverna får bekanta sig med och rösta individuellt på ett problem med fyra svarsalternativ som läraren presenterar. Eleverna delas sedan in i par (3) och får en uppgift som de ska lösa skriftligt. Läraren avslutar lektionen (4) genom att sammanfatta med utgångspunkt i elevernas egna formuleringar.
Den checklistan är framtagen för ämnet fysik på college-nivå och man kan arbeta med liknande checklistor i andra ämnen. Wieman kallar sin metod "forskningsbaserad pedagogik" och redovisar avsevärda förbättringar jämfört med klassisk undervisning (som ju ofta inte ens är evidensbaserad)."
För Wiemans artikel (part 4) i Science klick här.
allt gott//doc.
ps. Lärardjäveln, vad säger du som står mitt i det hela mest hela dagarna? ds.
Lärarjäveln, mitt i smeten, tycker att det verkar vara ett bra förslag mattepedagogen ger. När det gäller matematik och Übermenschen vill säga.
SvaraRaderaIdag när klassrummen är fyllda med elever som allra minst vill vara där finns det inte en chans i h-e att något dylikt skulle fungera. Eller det kanske skulle göra det?
Jag vet inte... Det är ju där Björklund vill att vi ska vara. Bakom katedern, that is. Katederpedagogik är ett skällsord i min värld och problemlösning med efterföljande diskussion behöver inte vara så enormt logiskt uppstyltad (läs: tråååkig). Det finns flera vägar till målet och alla har olika vägar dit. Mitt uppdrag är att stå bland eleverna och ge dem en kompassriktning; utrustning och verktyg för att klara äventyret de ska ut på. En del går raka spåret, en del tar ofantliga omvägar - men de flesta når fram. Utan att jag behövt sitta bakom katedern med checklistor.
Jag har ingen Rålambshovspark, men jag har en Grönlandspark och där kommer jag att vara med mina elever bara vårsolen vågar sig fram...
Men, det är på ett sätt sant att alla reformer har försämrat skolan. Jag har varit med om tre olika system under min egen skolgång och arbetsliv och jag kan se stora skillnader i hur mina lärare undervisade och hur jag gör det. Jag kan inte säga om det ena eller andra är bättre, men jag vet att det inte är bara reformerna man kan skylla på.
SvaraRaderaSamhället har förändrats och skolan är fortfarande efter i denna förändring. Alla reformpåhitt kommer några år för sent och skolan är dessutom fullproppad med lärare av den gamla stammen som vägrar förändra sin undervisning i takt med samhällets förändringar.
Dessutom har vi lärare så många fler arbetsuppgifter nu än för låt säga 20 år sedan. Då var en lärares uppdrag att undervisa - inget annat. Idag är vi mer administratörer än pedagoger. Schemat är proppfullt, lektioner ska för och efterarbetas (vilket inte hinns med), studieplaner ska hållas koll på, åtgärdsprogram ska skrivas och uppdateras och som grädde på moset är vi någon sorts socialsekreterare också. Tiden i klassrummet är diminutiv i jämförelse med pappersarbetet runt omkring.
När jag gick på gymnasiet (1993-96) var lärarna på skolan när de hade lektioner. Övrig tid var de hemma och rättade/planerade/påtade i trädgården. Idag ser det annorlunda ut. Jag är på skolan 47h/vecka för att hinna med allt som finns i mitt nyreformerta uppdrag. (Och inte får jag betalt för det heller...)
Så... reformerna är inte alltid av godo, men de är också en försenad följd av att samhället förändrats.