Var dag som går sin gilla gång...

Tåget rullar just nu in i Uppsala, lyssnar på "Soft Background Music" i lurarna och blickar mig omkring på livet. Igår en föreläsning i Örebro och sen hem igen. Idag var det dags att åka till Hofors och någon undrade igår "åker du hem emellan?"

Ja, jag åker alltid hem emellan om jag kan. Gillar att sova hemma, gillar att finnas där, gillar att flyga upp och hjälpa någon av de små som trillat ur sängen (...ne, gillar inte att bli väckt - men att finnas till).

Denna gång gillade jag allt extra mycket då vi i morse smög upp med presenter & ljus och väckte bästa-bästa mamma/fru, medförfattare och livskamrat Mona på hennes födelsedag - hurra, hurra, hurra, hurra!!!

På tidiga tåget norrut träffade jag sen broder Leo, ett härligt möte som blir av alldeles för sällan. I like you Leo, hoppas du hade bästa dag i Sundsvall och att du får en cooL premiärkväll på Robocop! #riispect

Strax innan jag klev av tåget i Hofors fick sen jag bekräftat det jag befarat, att en bekants man gått bort alldeles nyligen. Känner i hela kroppen med henne, med henne och deras barn. Jag ska skicka några rader redan i kväll - även fast det är länge sedan vi sågs och hördes. 

Jag ska berätta att jag tänker på dem, att jag känner med dem. Jag ska "visa mig" och låta dem förstå att jag finns här den dagen hon kanske vill och orkar prata. Mer behövs inte, mer kan man inte i detta nu.

... och jag ska försöka vara tacksam för var dag som går sin gilla gång, tacksam för hälsa, familj och vänner, tacksam för livet här och nu. #life

Bästa kväll//doc.