Kära blogg, det var ett tag sedan. Närmare bestämt en dryg månad sen sist. Men nu är jag åter och har egentligen aldrig varit borta, bara annat som kommit emellan. Sitter nu i köket, blickar ut och känner mig tacksam.
Igår, som alltid på allhelgona, gick vi hela familjen till Skogskyrkogården för att tända ljus och minnas våra kära som inte längre finns bland oss. Så vackert, så andligt, så mkt liv i att minnas de döda.
Sagt det för och jag säger det igen; ju närmare döden vi lever, desto mer levande är vi. Döden är den för mig viktigaste guiden i konsten att leva här och nu. På tal om här och nu, igår kom boken "Innan jag glömmer bort mig själv". Boken är utgiven att Roos & Tegnér-förlag till förmån för Alzheimerfonden.
Boken innehåller 99 nekrologer av kända svenska + min, dvs. 100 dödsrunor totalt. Skriver just om mitt förhållande till döden som vi så sällan talar om, i min egen nekrolog. Nedan bjuder jag på just det stycket ur mina 1000-tecken.
"Tidigt i livet fick Ari stifta bekantskap med döden på nära håll och han såg det som en gåva. Det gav honom styrka att ”här och nu” göra det som skulle bli gjort. Inte skjuta upp till sen, då sen ibland aldrig blir av. Redan i unga år var hans devis ”Hellre en dag som ett lejon än 100 år som ett får” – på gott och ont."
I samma veva blev det nog klart vilket förlag som ska ge ut boken - senast om mindre än ett år - "om mitt liv", ingen självklar process och beslutet togs - av mig - som så ofta på helt känslomässiga grunder. Ledtråd, se bild nedan.
Livet är inte en rationell process som ska analyseras och förstås - livet ska kännas och levas.
Tänd ett ljus för dem vi håller kär ovan där, håll livets låga och era drömmar vid liv - för vad vore livet utan dem?
Allt gott!//glada//doc
ps.
ds.
Sagt det för och jag säger det igen; ju närmare döden vi lever, desto mer levande är vi. Döden är den för mig viktigaste guiden i konsten att leva här och nu. På tal om här och nu, igår kom boken "Innan jag glömmer bort mig själv". Boken är utgiven att Roos & Tegnér-förlag till förmån för Alzheimerfonden.
Boken innehåller 99 nekrologer av kända svenska + min, dvs. 100 dödsrunor totalt. Skriver just om mitt förhållande till döden som vi så sällan talar om, i min egen nekrolog. Nedan bjuder jag på just det stycket ur mina 1000-tecken.
"Tidigt i livet fick Ari stifta bekantskap med döden på nära håll och han såg det som en gåva. Det gav honom styrka att ”här och nu” göra det som skulle bli gjort. Inte skjuta upp till sen, då sen ibland aldrig blir av. Redan i unga år var hans devis ”Hellre en dag som ett lejon än 100 år som ett får” – på gott och ont."
I samma veva blev det nog klart vilket förlag som ska ge ut boken - senast om mindre än ett år - "om mitt liv", ingen självklar process och beslutet togs - av mig - som så ofta på helt känslomässiga grunder. Ledtråd, se bild nedan.
Livet är inte en rationell process som ska analyseras och förstås - livet ska kännas och levas.
Tänd ett ljus för dem vi håller kär ovan där, håll livets låga och era drömmar vid liv - för vad vore livet utan dem?
Allt gott!//glada//doc
ps.
Många kloka tankar och ord varav några satt fart på mina tankar. Måste man hålla drömmar vid liv? Hur blir det då när man uppfyller sina drömmar, och skapar nya?
SvaraRadera