Innan jag glömmer bort mig själv

Skrev på FB igår att jag kände mig barnsligt glad och stolt över att få komma tillbaka till mitt älskade Norrköping, ännu en gång, i en artikel i Norrköpings Tidningar.

Intervjun gjordes inför att boken "Innan jag glömmer bort mig själv" skulle komma ut. Nu är den ute. Klicka HÄR om du önskar läsa hela artikeln.

Nedan min nekrolog i sin helhet. Läs, begrunda och fundera på vad du skulle skriva om dig själv och vad du tror att dina nära och kära kommer att skriva - om dig. 

"Ari var ett mångfacetterat ensambarn med djupa rötter i arbetarklassens Norrköping. Han gjorde en klassresa, från uppväxt i ett miljonprogramsområde till doktorshatt, och han var övertygad om att hans östgötska hade banat vägen för mycket av detta. Utan vår historia har vi ingen framtid, brukade han säga.

Tidigt i livet fick Ari stifta bekantskap med döden på nära håll och han såg det som en gåva. Det gav honom styrka att ”här och nu” göra det som skulle bli gjort. Inte skjuta upp till sen, då sen ibland aldrig blir av. Redan i unga år var hans devis ”Hellre en dag som ett lejon än 100 år som ett får” – på gott och ont.

Hans vänner undrade länge vad det skulle bli av honom när han blev stor, när skulle han skaffa ett riktigt jobb? Det blev aldrig så.

Hans fru, fem barn och 13 barnbarn var hans stora glädje i livet, även om han ibland tyckte att de pratade för mycket. Sist men inte minst var Ari stolt över att ha startat med två tomma händer och till slut stå där med 10 miljoner i skulder."

Allt gott och bästa helg!//glada//doc.

Ps. I boken "Innan jag glömmer bort mig själv" har 60 kända svenskar fått skriva ner sina egna nekrologer korta levnadsteckningar och porträtt över hur man vill bli ihågkommen efter sin bortgång. Samtidigt blir det en övning i hur man vill leva sitt liv utifrån hur man önskar att andra ska minnas en. Allt överskott från boken kommer att gå till Alzheimerfonden. Boken går att beställa HÄR. ds.