En gång för länge sedan…

var jag och hälsade på vänner i Skellefteå, dit jag nu är på väg. Året måste ha varit 82/83.

Jag hade hamnat i Haparanda och liftade därifrån iklädd lågskor – Dexter – och det var minus 25c.

Vännerna bodde i ett radhusområd på Haparandavägen om jag inte alldeles missminner mig. Jag var en friskus av rang på den tiden och inget fick rubba mina träningscirklar.

Glad i hågen och frusen om benen begav jag mig ut på en löprunda. När jag kom tillbaka efter mitt träningspass så hade mina vänner fått gäster.

Utmärkt tänkte jag, ju fler vi är tillsammans. – Hej, Ari heter jag – kompis till Tobbe och Anki. Osv.

Det skulle efter någon minut visa sig att jag gått in i fel hus. Men det gjorde inget, jag var så välkommen så. – Japp, från Norrköping, sa jag på bred östgötska. De såg lite imponerade ut, tror jag.

Med denna historia i färskt minne sätter jag mig strax på planet och kollar adressen ännu en gång.

Jorrå, fortfarande Scandic Konferens i Skellefteå står det här. Detta ska bli riktig kul – de är trevliga där uppe kan ni tro.

Glad dag!//doc.