söndag 26 augusti 2012

veckan som gick,

gick i tecknen från förr.

- Nuförtiden är allting så länge sedan, brukar min 74-åriga moster säga. Indeed tänker jag, speciellt en vecka som denna.

I början av veckan hade jag ett möte, i dubbel bemärkelse, på Friends Arena. Två Biafra-kids, miljonprogramsområdet vi växte upp i kallades för Biafra i folkmun, träffades efter en förfärlig massa år. Det var härligt att ses och konstatera att det gått bra - och vad "bra" är ser ni mer om i mitt förra inlägg.


Vi svävade iväg i våra minnen när vi var stolta krigare i Marielunds HC, när vi byggde kojor vid "Unka" och när vi - kusinerna från landet - ibland tog tåget till Stockholm när vi nått gymnasieåldern.

Någon dag senare, vid min ankomst till Hotellet i Helsingfors, sprang jag på en god vän från förr. Vi räknade ut att det gått 23 år sen senast. Och på Kauppatori (Handelstorget?) såg jag ett stånd där de sålde Muikkuja, en märkligt liten fisksort som jag inte ätit sen barnsben i Lappland.


Jag åt och färdades tillbaka till förr, ett förr som det nuförtiden är allt längre till.

Glada//doc.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar