En god vän från förr, hög chef på ett stort internationellt företag, hörde av sig med en intressant reflektion för något tag sedan. Han hade råkat trilla in på våran hemsida och skickade ett mail där han skrev att det stora problemet är inte att folk tar fel beslut - utan att de inte tar några beslut alls.
Jag tror att han i mångt har helt rätt och att sanningen ligger mittemellan någonstans – som alltid.
Vi har rent allmänt har svårt för att fatta beslut - för tänk om det blir fel, vad ska alla andra säga då?!?!? - och när vi väl fattar beslut så är det inte så enkelt alla gånger.
Sitter i skrivande stund på Arlanda Express, på väg till flyget, och ett spännande event senare idag. Jag ska tala om varför vi människor omedvetet söker efter "stödljus" när beslut ska fattas - ungefär som när piloter ska landa ett flygplan.
Vi behöver helt enkelt lite hjälp, för att våga, för att agera - för att ha något att referera till.
Vilket är ditt viktigaste beslut idag, privat och på firman, och hur tänker du göra - som du alltid har gjort eller ...?
Allt gott!//doc.
ps. Beslutsfallgropar kan man läsa om i senaste numret av tidningen Chef, se länk. Det är givetvis väldigt komprimerat framställt och det ryktas om en mer omfattande version, mer om detta framgent. ds.
Han har ju helt rätt, man vågar inte...fegisar är vi allihopa. Att inte ta ett beslut, är ju också ett beslut!
SvaraRadera//THe f