måndag 7 november 2011

Inlägg nr 300

Sagt det förr och det tål upprepas – time flies.

Det 300:e inlägget är det således dags för. Hur har bloggresan varit, vad har det givit, osv?!?

Det har varit great fun på många sätt och de har givit mycket tillbaka. Folk som läst, hört av sig, tipsat om lite av varje och några som känt att de berikats i någon dimension.

Jag är nöjd, hoppas ni är detsamma, i annat fall byt genast sida – det är ju så det ”sociala” fungerar här ute i cybern☺

Men detta inlägg då, vad ska de handla om tänkte jag förra veckan när jag var ute och for. Familjen var mitt självklara svar, familjen och vänner.

Helgen som gick hade vi 11-årskalasfirande och gäster dagen dessförinnan. Det var inte vilka gäster som helst. Det var vänner som har varit med på hela resan, även då vägen var som allra krokigast.

Det var vänner som fanns där för barnen, för oss, när livet bitvis höll på att bli mig övermäktigt.

Att få spendera en hel dag, äta, prata och strosa en låååångpromenad på skogskyrkogården var magiskt. Skogskyrkogården i sig är magiskt, inte minst på allhelgona.

Människor vallfärdar dit för att tända ljus, för att minnas sina nära och kära ovan där, såsom också vi gjorde.

Att umgås med döden borgar för närvaro i livet.

Väl hemma igen slog min underbara fru – som jag bara blir kärare och kärare i och som jag haft det stora nöjet att vara gift med i fem år inom kort – ännu ett inofficiellt hastighets världsrekord då hon svepte ihop en underbar middag på stx under 45-min. Vilket var den tiden det tog för mig att gå och köpa lite Becel som saknades – var och en enligt sin förmåga.

Söndagens frukost, på beställning, bestod av Amerikan Pancakes! Innan gästerna anlände så rastade vi merparten av air-team i trädgården medans mamma var på en minst sagt välförtjänt solo-träning.

Kalas, paket, mat, diskussioner om livet. Städa, sova. -> Måndag, underbart. Matlåda på kontoret och admin innan veckan drar igång på allvar och snart är över.

Vänner, familj, hälsa für alle och ett jobb som jag trivs med.

Kan inte blir bättre, lite skrämmande tanke. Bäst att njuta tills det är game over!

happy//doc.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar