Att få in - put

Man måste få input, mer input än output - i vart fall över tid. Man kan inte ge utan att få. Det gäller allt, det handlar om ens inre ekonomi. En själens, kroppens och hjärnans ekonomi som måste gå ihop.

Var och när som man får vad är inte alltid klart, men klart är att vi behöver få för att kunna ge. Vi måste ha ett positivt kassaflöde i denna inre ekonomi.

En kompis som bor i en liten stad i norr, som vi för enkelhetens skull kan kalla för Sundsvall, klagar lite nu och då på att ”bollen inte studsar tillbaka…”. Ne, hon spelar inte basket i Dragons, hon spelar inte alls. Boll alltså. Istället är det en metafor för att hon inte får någon mellanmänsklig vibration i gungning, det händer ingenting. Hon saknar input, hon saknar respons och lite annat.

Själv måste jag ha input. Inte varje dag, inte hela tiden men lite nu och då – här och var. Hur ser då min input ut? Den kan verkligen variera. I höstas var jag på en kurs ute på Utö. Där studsade bollen tillbaka kan jag lova gott folk. Boijnk, boijnk och boijoijoijnK! Kände mig helt berusad efter denna gruppövningshelg – hade jag fått en överdos måtro, av input? Min fru undrade hur legobyggandet hade gjort så starkt intryck på mig. Samma gällde mig.

Under veckan som följde hade jag sen förmånen att få lyssna på Kjell A. Nordström i samband med ett branschevent. Han pratade bland annat om Junk Space-områden. Det var input. Strax innan Kjell skulle upp på scenen så diskuterade vi verserat beslutsfattargudar såsom March, Simon och andra auktoriteter på området. Kjell var lika klok som han var lång, och minst lika underhållande som ryktet gjort gällande. Jag tackade för lektionen och erkände att jag varit svältfödd på input, under mina 18 år i intellektuell karantän – i en liten stad i norr.