När jag låg i lumpen så fick vi lära oss att packa ryggsäcken enligt vissa principer. När som helst, var som helst, kunde vi råka ut för en flygande besiktning.
A, men ska det vara så noga undrade vi i gemensam trupp? Ja, så noga var det.
Man förklarade från högre ort att om det blev ”skarpt” läge – och kanske kompisen hade kommit bort – så var det bra om man även kunde hitta grejerna i hans ryggsäck. Ja, man skulle ju även hitta dem i sin egen till att börja med, självklart. Amen då gör vi väl så då, tänkte vi. Vattenflaskan i vänster ficka, ammunitionen i…, osv. Som med all utbildning så var de svårt att riktigt köpa det hela – då vi inte såg någon direkt verklig nytta med den. Nu förstår jag nyttan bättre.
I dag kom ytterligare två medlemmar i air-team hem efter en vecka hos släktingar i Norrland. Nästa vecka börjar skolorna och en börjar dessutom på ny dito. 3 åringen börjar på dagis, ny avdelning, och 8 åringen ska nu klara sig utan sin ständiga ledsaga storesyrran som alltså byter skola.
Nu gäller det att damma av kunskaperna från FJS 85-86. För när linjeverksamheten drar igång på måndag, vid 6-tiden, då gäller det att persedlarna är märkta och att väskorna packade – annars blir det ett smärre slagfält här ute i förorten!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar