I Bahia i Brasilien där vi tillbringade en del tid våren 2006 fick vi verkligen lära oss vad no stress innebär, på riktigt. Ryktet sa att man bland annat helt struntade i att ställa om klockorna för sommartid och dylika påfund, eftersom det ändå var no stress som gällde.
Sen kan det ju bli lite väl mycket no stress i Brasilien, om man inte får några år på sig att komma ned i varv som stressad nordbo – men det är ju inte deras problem.
Igår åkte jag in på första jobbdagen efter semestern. Det som slog mig, redan på T-Centralen, var att det verkligen var no stress. Lite folk i rörelse och de som fanns där gick i ett normalt tempo. Väl inne på jobbet kunde jag skönja samma tendenser. Jag väjer att kalla stämningen för stillsam och balanserad kreativitet – om någon överordnad skulle råka läsa dessa rader.
– Det är verkligen skönt att komma igång i lugn och ro innan alla är på plats sa en kvinna. Hennes kollegor nickade glatt och såg ut att fortfarande ha tankarna kvar på någon solsprängd semesterort.
På lunchen träffade jag några branschkollegor och även de hade tilltalats av det lugn som omgärdade dem. Vi var alla överens om att det gäller att ställa om från semester till jobb i lagom takt. Som om inte detta samförstånd var nog så fick vi dagen till ära också stöd för våra tankar då jag senare på dagen slog upp Expressen. En stresskonsult uttalade sig myndigt och insiktsfullt om att man inte skulle försöka komma igång med alla projekten på en gång, utan istället smyga igång det hela.
Jag kom osökt att tänka på att nu gäller det att ta det extra lugnt, för fel riktning går sällan att korrigera med högre hastighet. No stress.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar