Tillsammans går vi igenom små rum,..

- Pappa, jag vill att du berättar något från när du var liten, brukar 3-åringen säga när jag ska lägga henne.

Det har blivit den vanligaste g´nattstory-formen. – Vad vill du att jag ska berätta om? brukar jag fråga. – Vad som helst, säger hon.

Det har blivit en resa i tid och rum, en odyssé bland mina barndomsminnen, en resa på platser där jag inte varit sen dess - men som jag minns lukterna ifrån.

Det har blivit en resa från ”my childhood playground” till när jag fick följa med min pappa på hans basebollträningar, det sistnämnda förövrigt något som jag tydligen aldrig glömmer.

Vi har färdats på mina och mina kompisars busiga stigar och vi har färdats bland människor som jag nästan glömt, människor som dyker upp när vi öppnar lucka efter lucka när vi går genom rum efter rum - när jag berättar något från förr när jag var liten.

Jag kom att tänka på Lisa Nilsson låt, som jag vet är en av hennes favoriter bland sina låtar, små rum:

"Jag går igenom små rum
Och alla speglar de
Olika sidor av samma sak
Jag går igenom små rum i mig

Jag har en underlig dröm
Där jag får träffa en flicka
Som vet nästan allt om mig
Och hon berättar så vist, om mig”

Nelly och jag går vidare från ett rum till ett annat, människor levandegörs och platser dammas av. Hon lär sig namn på ställen hon aldrig sett, hon träffar människor hon aldrig mött.

Tillsammans går vi vidare - igenom små rum...

Allt gott!//doc.